King Cobra

Allas vår älskade före detta riksbankschef, numera chef för det svenska näringslivet har lackat till ordentligt, och det med rätta. LO-facken, läs arbetande personer, har haft mage att kräva alldeles för höga löneökningar, och jag är lika arg som Urban.

"Det är anmärkningsvärt att LO inte tar tydligt avstånd från 70- och 80-talens lönebildning, då det ena förbundet skulle ha mer än det andra i en spiral av inflationsdrivande kostnadsökningar. Resultatet blev att reallönerna stod nästa stilla i ett par decennier. Ett sådant agerande borde inte vara möjligt att försvara i dag."

Klart som fåglarna att det idag är oförsvarbart. Det enda som idag egentligen är försvarbart är att rika personer får slippa besvärande skatter och att de som tillhör socialgrupp 3 ska göra sitt bästa för att ställa upp och hjälpa fram de som redan är förträffligt rika att tjäna mer pengar. Förstår inte folk sin plats i samhället? Klart man blir upprörd!

Vår älskade vän Urban har tyvär glömt bort att klyftorna mellan rika och mindre rika och de som faktiskt i detta land är fattiga, har byggts till rejäla raviner, och nu kommer de där arbetarna igen och kräver betalt för sina arbeten. Räcker det inte med att de får en anställning? Vi har i sex års tid sett till att ”alla” har jobb och då kan jag tycka att det är ganska förmätet att även kräva betalt för detta.

Det är ju inte så himla länge sedan som en bankchef i det här landet var tvungen att bygga om sin lägenhet. Har ni glömt det? Är det någon som tror att en 15 rummare bygger om sig själv?

Det är heller inte så länge sedan som staten (vilka det nu är) var tvungen att gå in med bankgarantier för att Nordea skulle kunna betala ut 300 miljoner i bonusar till sina duktiga aktiemäklare.

Hur många år sedan var det som SE Banken var bankrutt och, staten (vilka det nu är?) köpte den och sedan gav tillbaka den till de som drivit den bankrutt.

Med den bakgrunden så känns det djupt förkastligt att ett utav LO-Förbunden  kliver in och vill ha en löneökning på upp till 4,5 procent. Arbetaren är ju faktiskt till för att göra oss som är rika ännu rikare. Varför fattar de inte det? Hur skulle vårt samhälle se ut om folk i gemen tjänade pengar? Då skulle ju vem som helst kunna köpa en villa i Djursholm ifall de ville. Ja ni  förstår vilket problem det skulle ställa till.

”LO vill se mer utjämnade löner och kräver extra löneökningar till de avtalsområden som har lägst genomsnittslön. Faktum är dock att Sverige redan har de mest utjämnade lönerna i OECD – och det är inte bara av godo. Det betyder att det är små skillnader i lön mellan olika yrken och individer – oavsett kvalifikationskrav, erfarenhet eller arbetsprestation. Det gör det svårt för individen att själv påverka sin lön, liksom för arbetsgivaren att premiera goda arbetsinsatser och en bra utveckling av den verksamhet som bedrivs."

Fast ifall det är som Ubbe säger, att det är för små skillnader mellan olika yrken så kan man ju då som arbetare byta yrke oftare och enklare. Fast spelar det någon roll egentligen? Det primära målet måste ju ändå vara att hålla medarbetaren kvar i sin position och vid så låg lön som möjligt, nu när slaveriet är avskaffat. Hur ska man annars bli miljonär? Visst kan man som ägare till ett företag tjäna bra med pengar, men det är ju faktiskt inte individen som tjänat ihop det utan kollektivet. Då är det ju svårt att premiera specifika personer.

”Den modell som finns på svensk arbetsmarknad har en stark grund i kollektivavtalen mellan arbetsgivare och fack. En självklar del i detta är att båda parter tar ansvar, inte bara för de egna intressena utan också för effekterna som avtalen kan ha på samhällsekonomi och arbetslöshet.”

Här slår ju Urban huvudet på spiken eftersom det som vi på Svenskt Näringsliv kallar ”stark grund i kollektivavtalen” är liktydigt med den dag som vi fick alla fackförbund att lägga sig ned på rygg, så att vi kunde köra över dem med ångvält. Borde inte dessa haschtomtar, som faktiskt facket består av, ha lärt sig. Tänk er själva hur ett samhälle där alla har det bra skulle se ut? Vi behöver ju något att sträva efter. Och då menar jag inte högre löner utan den underbara känslan att se ett företag frodas i en ekonomi som vi får massor av beröm för i den Europeiska Unionen. Att se Urban Bäckström på omslaget för en tidning eller att se Anders Borg få beröm hur bra vårt lands ekonomi sköts, borde vara nog med lön för vår möda. Givetvis är det nästintill idiotiskt att kräva löneökningar i dessa tider. Visst, alla är överens om att Sverige som land "går bra" men ifall vi måste betala de som arbetar så skulle det ju inte göra det längre. Nu finns det inte någon som fortfarande är i livet som upplevde slaveriet i USA, men ifall det fanns det ,så skulle de kunna vittna om hur bra de företagen gick. Alltså allt var stålar in på den tiden. Eftersom man inte avlönade personalen så slapp man en massa onödiga utgifter. Var de jobbiga så kunde man sälja dem vidare, och jag tror att det är lite så vi måste tänka i Sverige om vi ska fortsätta vara framgångsrika. Vi kan inte ha sjuksköterskor som har löner i klass med städare, utan vi måste tillsammans försöka sänka våra löner. Hur ska vi annars kunna bli miljonärer? Det är ju inte alla som träffar rätt med en trisslott.