King Cobra

Eftersom Cobran är totalt utschasad efter julkalendern och behöver ladda batterierna en smula så har jag tagit hjälp av en av mina lärljungar, Wingfields store filosof och författare Linus Larsson. De som träffat Linus vet att här kommer ett stycke kvalitet, och ni andra kan bara luta er tillbaka och njuta, men jag ska ge er en liten bakgrund. Linus Larsson är född 1977, nådens år, och vi möttes då jag försökte hjälpa hans fotbollskarriär att ta fart i Tyresö FF i början av 90-talet. Kort sagt en spelare som inte stod där man ställde honom och det gällde både på och utanför planen. Troligtvis den mest egensinniga person jag stött på under mina 20 år som tränare. Då Linus arbetade i London i starten på milleniet så hände det att jag bodde hos honom något som alltid var trevligt även om det töjde levern till bristningsgränsen. Den famösa fotbollsmatchen mellan Motley Crewe och Crewe Exiles, där Linus nätade fem gånger i en match som slutade 4-4, efter en kväll där ett helt flak med Boddingtons fick sätta livet till är en klassiker.

Numera så har han dragit sig tillbaka till Vingåker och lever ett något lugnare liv och försöker som bäst sig på att brejka som författare, konstnär och filosof.

Jag rekomenderar ett besök på hans hemsida och det går utmärkt att knäppa på hans namn nedan så kommer ni dit utan problem.

 

Lyckoforskning

FilosofiSkapad av L.A.LARSSON tis, december 20, 2011 14:25:48

Jag tänker gå igenom ett par olika faktorer som påverkar din lyckonivå och jag har valt dessa eftersom jag anser att de är påverkbara genom ett förändrat förhållningssätt och träning. Din egen inställning till dessa faktorer kommer i förlängningen att påverka hur lycklig du känner dig.

 

 

Förenklat kan man säga att det finns två typer av lycka; känslomässigt välbefinnande och livstillfredställelse emellan vilka det inte finns något perfekt samband, utan det ligger mellan 0,5 och 0,7, där 1 är perfekt och 0 är ett obefintligt samband. För båda av dessa två lyckotyper är personligheten en viktig faktor. I västvärlden, dvs. i länder där de grundläggande behoven är uppfyllda – basen av Maslows pyramid – vi har mat för dagen, tak över huvudet och vi behöver inte oroa oss för att krig när som helst ska bryta ut, har studier av tvillingar visat att omkring hälften av variationen i lycka kan förklaras av gener. Emotionell stabilitet, dvs. hur pass mycket vår inre trygghet påverkas av yttre faktorer är en del av personligheten som påverkar vår lycka; är jag väldigt emotionellt stabil och inte låter mig påverkas så mycket av att t.ex. bli av med jobbet, så är jag också en lyckligare människa. Är jag tvärtom harigt lagd och tycker att världen faller samman för att mjölken är slut, så är jag också en olyckligare människa. Ett annat personlighetsdrag som påverkar din lycka är huruvida du är extrovert eller introvert. Forskning har visat att extroverta personer tenderar att reagera mer positivt på viss stimuli än introverta personer. Denna positiva respons leder till ökat välbefinnande och ökad känsla av lycka. Jag har själv blivit oerhört mycket mer stabil under 2011 genom bl.a. avsevärt förhöjd självkänsla och detta har också gjort mig avsevärt mycket lyckligare, vilket också har gjort mig mer extrovert – ett samband som jag vill hävda går åt båda håll. Emotionell stabilitet går absolut att träna genom terapi och meditation och andra personlighetsutvecklande insatser för att stärka självkänslan. Och när tärningen väl är kastad kommer du att få mervinster i form av att du blir mer social, har lättare att umgås med människor och, i förlängningen, även lyckligare.

 

 

Naturligtvis spelar också yttre faktorer viss roll för din lycka och ditt känslomässiga välbefinnande. I en amerikansk studie över kvinnor som ombads skatta gårdagen, framkom att kvinnor som har en hushållsinkomst på under $20 000 per år upplevde att de var på dåligt humör en tredjedel av gårdagen, medan kvinnor med en hushållsinkomst på över $100 000 upplevde att de var på dåligt humör en femtedel av gårdagen. Om kvinnorna var ensamstående eller inte, spelade däremot nästan ingen roll alls för deras känslomässiga välbefinnande. Vad som däremot spelade stor roll var friheten i arbetet. De kvinnor som upplevde sin arbetssituation som övervakad var på dåligt humör nästan 37 procent av tiden, medan de kvinnor som inte hade en övervakad arbetssituation, utan hade stor frihet i sitt yrke, bara var på dåligt humör 19 procent av tiden – alltså i princip hälften. Den stora skillnaden var dock i vad kvinnorna i undersökningen trodde om välbefinnande och olika inkomstnivåer. De trodde att kvinnor med en årlig hushållsinkomst på under $20 000 (ca 11 500 kr/månad) skulle må dåligt nästan 60 procent av sin tid, vilket alltså inte, turligt nog, var fallet. Vidare trodde de att kvinnor med en årlig inkomst på över $100 000 (ca 58 000 kr/månad) skulle må ungefär så dåligt som de gjorde – en fjärdedel, jämfört med utfallet på en femtedel. Men det intressanta här är alltså att man trodde att det skulle skilja på nästan 35 procent, beroende på om man var höginkomsttagare eller inte. Men det visade sig alltså att det rörde sig om en skillnad på lite drygt 12 procent. Sammanfattningsvis om detta kan alltså sägas att vi tror att yttre omständigheter spelar betydligt större roll än det faktiskt gör för vårt känslomässiga välbefinnande och vår lycka (Kahneman m.fl 2006). Ej förvånande spelar de yttre faktorerna större roll för den delen av lyckan som vi kallar livstillfredställelse och mindre roll för den delen av lyckan som vi kallar för känslomässigt välbefinnande. Det förefaller också logiskt att status och livstillfredställelse går hand i hand. Det kan också vara en förklaring till att antagandet och utfallet i studien ovan skiljer sig så mycket åt, dvs. att deltagarna i undersökningen inte helt fått klart för sig skillnaderna i livstillfredställelse och känslomässigt välbefinnande. Men sammanfattningsvis kring detta kan alltså sägas att de yttre omständigheterna spelar mycket mindre roll för din lycka än du tror.

 

 

I en europeisk undersökning av Filip Fors vid Umeå universitet framkom tydliga skillnader i livstillfredställelse och känslomässigt välbefinnande beroende på individens socioekonomiska status. Vad han kom fram till är att en persons socioekonomiska status, dvs. utbildning, arbete, inkomst osv., påverkar livstillfredställelsen i nästan tre gånger så stor utsträckning som den påverkar vårt känslomässiga välbefinnande. En förklaring han ger till detta är vår anpassningsförmåga, något som Layard (Happiness, 2011) också tar upp och här återkommer vi till jämförelsens olycka för lyckoutvecklingen – den som först har en BMW är lycklig tills alla andra har en BMW, då vill han eller hon ha en Porsche och den välfärdsinflationen är, som jag ser det, en nyckelfaktor till att lyckan inte hänger med välfärdsutvecklingen. Medicinen mot detta är som jag ser det en inverterad välfärdsutveckling. Jag tjänade t.ex. hälften av vad jag gjorde tio år tidigare senast jag förvärvsarbetade, vilket ger perspektiv på inkomst – som något som inte bara växer i takt med din ålder och din buk. Dessutom medförde detta att jag fick dra in ca 15 000 kronor i månaden i krogbesök, vilket ledde till en avsevärt förhöjd fysisk och mental hälsa, vilket i sin tur naturligtvis var en katalysator för mitt känslomässiga välbefinnande. Jag hävdar också att min livstillfredställelse ökade då jag planerade mina resurser och på så sätt kunde få ett bättre liv för mig själv – som jämförelse så kostade en kroghelg lika mycket som en ny familjebil gör i månaden och såhär senare i livet är det ganska uppenbart vilket jag värdesätter. Men jag tror att siffrorna som sådana gör mig mer ödmjuk över det som jag tidigare benämnde som välfärdsinflationen. Jag spenderar också min tid på ett betydligt mer konstruktivt och kreativt sätt nu – med min familj, på fotbollsplanen, i ateljén, eller i författarstudion – till skillnad från tidigare på ett stressigt kontor eller vid bardisken eller i sängen långt in på söndagarna, något som naturligtvis också påverkar min lyckonivå.

 

 

Avslutningsvis skulle jag vilja gå igenom lite forskning från Layard (2011) av vad du ska göra med din tid och vilka du ska umgås med för att bli en lyckligare människa. Vi är som lyckligast när vi har sex och som olyckligast när vi pendlar till och från jobbet. Den aktivitet som vi tycker något bättre om än att åka till och från jobbet, är att vara på själva jobbet och jobba. Vi blir sedan något lyckligare av att städa och tvätta och lite lyckligare av att sitta vid datorn och ännu lite lyckligare av att ta hand om våra barn. Men vi blir ännu lyckligare av att prata i telefon och ännu lyckligare av att laga mat och shoppa, för att inte tala om att se på TV. Vi blir så ännu lite lyckligare av att träna, men tyvärr ännu lyckligare av att äta. För oss som ber eller mediterar hamnar det här på lyckoskalan. Men ännu lyckligare blir vi av att ta det lugnt och ännu lite lyckligare blir vi att socialisera med andra människor (med undantag enligt nedan). Men, det som gör oss som allra mest lyckliga är alltså sex vilket forskningen också visar att personer i en kärleksrelation är något lyckligare än singlar. Om lycka och interaktion med andra människor kan sägas följande: Vi är som lyckligast när vi umgås med våra vänner. Vi föredrar sedan släktingar framför både maka/make och våra barn. Vi blir lika lyckliga av att umgås med kunder som med kollegor. Sedan kan vi konstatera att vi hellre är ensamma än umgås med vår chef.

 

 

Forskningen är tydlig: spendera mer tid med sådant du vill göra med människor du tycker om att umgås med och mindre tid mtelefon och ännu lyckligare av att laga mat och shoppa, för att inte tala om att se på TV. Vi blir så ännu lite lyckligare av att träna, men tyvärr ännu lyckligare av att äta. För oss som ber eller mediterar hamnar det här på lyckoskalan. Men ännu lyckligare bli vi av att softa och ännu lite lyckligare blir vi av att socialisera med andra människor. Men, det som gör oss som allra mest lyckliga är alltså att ligga med varandra... i telefon och ännu lyckligare av att laga mat och shoppa, för att inte tala om att se på TV. Vi blir så ännu lite lyckligare av att träna, men tyvärr ännu lyckligare av att äta. För oss som ber eller mediterar hamnar det här på lyckoskalan. Men ännu lyckligare bli vi av att softa och ännu lite lyckligare blir vi av att socialisera med andra människor. Men, det som gör oss som allra mest lyckliga är alltså att ligga med varandra...ed sådant du inte tycker om att göra med människor du inte tycker om att umgås med (Jeremy Bentham, m.fl.). Strunta i statusstressen – du blir inte lyckligare för att du tjänar med än grannen och du har råd med en dyrare bil. Säg upp dig från jobbet eller gå ned i tid och ägna dig åt saker som verkligen spelar roll; dina barn, din familj, de människor du tycker om. Arbeta deltid på ett äldreboende, engagera dig ideellt, eller varför inte bara vara ett tag – det är inte vad du gör som spelar någon roll, det är vem du är. Lyckoforskningen har kommit fram till att yttre attribut är av mindre vikt, för alla utom dig själv, så det är dags att du släpper fokuset på dig själv och slutar sätta dig själv i första rummet! Det kommer ge dig möjlighet att kunna se världen objektivt och ge dig ökad självkänsla, vilket leder till ökat känslomässigt välbefinnande och en äkta inre lycka. Det är därifrån lyckan kommer; lyckan är intrinsic – inneboende och inte något vi ska ”jaga”, så stanna upp och lägg ifrån dig VISA-kortet och se dig om…

 

Och med dessa visa ord så kommer Cobran att dra sig tillbaka till Gran Canaria i en vecka, för att öka på sin egen lyckokänsla. Ha det så skönt i snöblasket.