King Cobra

King Cobra - Rösten Från Mosquito Valley

Vad Hände Med Sjömansfilmerna ?

Publicerad 2011-09-26 17:31:40 i Fotboll,

 

 

Zappade in på eftermiddagens svenska film, Kajan Går Till Sjöss, från 1943. Käcka gossar i tonåren som jobbar på en farbrors båt, där de sjunger käcka visor och är härligt rekorderliga. Jag fattade tycke för filmen direkt, när en av kisarna, för det var utan tvekan kisar, satte händerna i sidorna och säger ”Det är dragspel som gäller serru.” Sedan sjungs det en glad visa om att det är nåt speciellt med sjömän, och att det är det som flickor vill ha.

Mycket vatten har runnit under broarna sedan den här filmen gjordes och både synen på äldre män som samlar ihop ungar pojkar på en båt och sjömän har förändrats. Säg sjöman idag, så tänker de flesta på en nersupen, tatuerad gubbe och de flickor han tilltalar är knappast unga förrymda grevinnor. Vet inte varför man har sån syn på sjömän men det kanske har med marknadsföring att göra. Kommer mycket väl ihåg när Dräggel, Marias storebrorsa, stolt visade upp sin tatuerade örn, på fritidsgården och stolt förkunnade ”det är bara sjömän och kåkfarare som har såna.”

Greven spelades av George Funkquist vilket är dagens coolaste namn, vad kallades han? Funky?

Det var också rätt länge sedan som ”dragspel var det som gällde”, ett av de ostigaste instrumenten som finns. Kanske är dags för en nyinspelning? Dags för att Uffe Brunnberg får en revival som snuskgubben med båten och så kan familjen Whalgren spela barnen.

Så vad hände med Kajan? Kom han någonsin tillbaka från de sju haven? Kaj Hjelm, som Kajan hetter på riktigt, varför byta namn på ungen för, var en flitig barnskådis på den här tiden och gjorde runt trettio rullar innan han drog sig tillbaka 1952. Bland rollerna han spelat så märks  Sigge Johnsson, Nisse Willman, Palle Larsson ja de heter ungefär likadant. Springpojke var något som Kajan spelade rätt ofta också. Kajan var the shit då det gällde barnskådisar på 40-talet. Kavat söderkis som var kvick i käften men artig mot överheten. Han medverkade för övrigt i den bästa svenska fotbollsfilmen som gjorts, den episka I Gult Och Blått, med Elof Ahrle och John Botvid, där han spelade den sluge Sigge Johnsson som räddar fotbollsspelaren Loffe Nilsson från den onde superskurken Brenner. Tråkigt nog så dog Kajan vid femtiofem års ålder och utan att ha fått spelat en enda vuxenroll, lite som Theo i Cosby ungefär, fast han lever ju å andra sidan.

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela