Sing When You´re Winning
Värdelöst Vetande För Den Stora Massan
En del, oftast Råbert, säger att jag är mästare på värdelöst vetande, och det må så vara, men jag är inte skygg att dela med mig angående detta.
Dagens ämne är Fotbollssånger:
Som alla kärlekspar så har även alla fotbollslag en sång ihop med sina fans, för på något sätt så är ju även detta ett kärleksförhållande. I Sverige så har ju de stora lagen SIN låt, men det är oftast någon fjantig låt typ Heja Blå Vitt eller någon 40-tals schlager som man sjunger på Stadion när Djurgården spelar. Hammarby är väl det lag som kommer närmast England, och You Never Walk Alone, med sin nationalhymn Just Idag Är Jag Stark, eller som en del lustigkurrar säger Just Idag Har Jag Knark. Det är en mäktig stämning minuterna innan avspark som inte går att jämföra med någon annan arena i Sverige. Hur som helst är ju Hammarby den klubb, som är mest förknippad med den positiva delen av den engelska fotbollskulturen. Inte så konstigt att Söderstadion hamnade på åttonde plats av alla världens arenor då det gällde stämning, i den högt ansedda fotbollstidningen 4-4-2.
På öarna så har man sjungit på läktaren sedan förrförra århundradet och här har de flesta lagen en sång.
Den mest kända är ju givetvis Liverpools och Glasgow Celtics, You Never Walk Alone, hur Celtic fångade den vet jag inte men då det gäller Liverpool så var det helt enkelt så att man i början på 60-talet kom rätt tidigt till arenan. För att underhålla publiken så spelade man radio och då Top of the Pops som gick på radion då. Gary & The Pacemakers, min kompis Ronnys favoritband sedan han fick en defilibrator inopererad, låg länge på listan vilket gjorde att man sjöng den varje vecka på Anfield Road. Sedan hängde den liksom med. Bandet var ju från Liverpool och någon form av småbrorsor till Beatles, så det sången fäste och satt kvar. Bob Paisley som var manager och tog Liverpool till många stordåd, sa en gång till Gary Marsden, sångaren i bandet: ”Jag gav dom ett lag, du gav dom en sång.” Grymma ord. Gary Marsden gifte sig för övrigt i mittcirkeln på Anfield Road. En återkommande träningsmatch går mellan Liverpool och Celtic och det är ett par magiska minuter när båda lagens fans sjunger denna sång.
Jag har även varit på Boleyn Ground i London när Liverpool mött West Ham United och hemmafansen skämtsamt sjungit You Never Work Again, men det är nog mest avundsjuka. De flesta Liverpoolsupportrar har numera jobb, visserligen i London eller andra städer, men de påstås ha jobb.
Chelsea FC kör stenhårt med en gammal Shirley Bassey låt som heter The Liquidator, en låt som även Wolverhampton Wanderers kör med men då i skaversion. En annan låt som Chelsea kör med är Blue is the Colour, som man spelar oavbrutet i deras museum dessutom. Detta till samma melodi som vår gamla goda Bajen Var Namnet.
Bristol Rovers kör Goodnight Irene på sina matcher, en gammal Leadbelly låt som var en hit på 50-talet med the Weavers. Lite gospel, lite frireligöst, ungefär som om Helge Fossmo hade tagit hand om Sirius låtar i Uppsala.
Crystal Palace kör alltid Dave Clark Fives gamla Glad All Over. Oklart varför. Kan inte ha med fotbollen att göra.
Z Cars Theme är låten man spelar på Goodison Park då Tv-serien utspelade sig i närheten i början på sextiotalet.
Im Forever Blowing Bubbles är West Ham Uniteds sång, det vet de flesta men varför är få som vet. Låten som sjungits in av såväl Doris Day som Oscar Peterson är en evergreen och har inget att göra med klubben. Vad som skedde var att den användes i en reklamkampanj för tvål där en av de medverkande var väldigt lik en av West Hams spelare, och sedan så var det klippt.
På Stoke Citys matcher så sjunger man alltid Delilah, den gamla Tom Jones hiten, däremot så är det svårt att spåra dess ursprung. Tom Jones är från Wales, vilket inte är så himla långt ifrån Stoke i och för sig men det är nog inte korrekt förklaring. Däremot så är det en fröjd för de satar som går till denna Satans boning som numera kallas Brittania Stadium, då alla stämmer in i ovan nämnda sång.
Crewe Alexandra har en sång och det är den gamla goda Blue Moon. Det skedde så att vid en veckomatch på bortaplan, så blev fansen av säkerhetsskäl instängda på arenan och medan de satt där och tittade på fullmånen så stämde alla in i en stämningsfull sång för att hylla månen. De som idag tittar på Viasat på lördagarna och hör när shejklaget Manchester City sjunger denna hymn ska ha i åtanke att de stal den från vårt lag och numera, när de är rika och välbärgade så låtsas de att det är deras låt. En sång de stal en gång för inte så länge sedan.
