Sweden Rock
För första gången i mit 46-åriga liv så har jag åkt på rockfestival. Janos, jag,Martin, Anders och Mackan delade en bil ner till Sölvesborg och inkvarterade oss i Jägartorpet, det som ska bli vårt Big Brother hus de närmaste dagarna. I vanlig ordning när Janos drar med mig på såna här äventyr så känner jag ingen av de övriga deltagarna, vilket ju alltid är uppfriskande. Den här gången är jag dessutom måttligt intresserad av musiken, men vad fan det är ju som Kal P Dal en gång sa Baura Röcken Raul. Vi inleddde bra med ett par Skrikande Hyenor och sedan så åkte vi in till festivalområdet för att hämta biljetter. Vi stannade även för lite käk. Det finns ETT(!) ställer som serverar alkohol utanför festivalområdet och dit gick vi för lite middag. Jag beställde The Club Sandwich from hell, dvs formfranska (inte rostad) med kokt skinka, hushållsost, tomat och sallad. En del gnälliga personer skulle kallat den en ost och skink macka. Resten av sällskapet käkade hamburgare med pommes, man kan få den utan pommes men ifall man betalar 40:- mer så ingår även tolv stycken pommes frites, och det är ju ett tillfälle som måste utnyttjas.
Janos och jag ägnade lång tid åt zenmeditation i morse och kom fram till en del olika slutsatser innan reveljen ljöd vid kvart över fem, det är bra att arbeta med sin andliga sida ibland.
Nu blir det Joan Jet och sen lite annat för att i natt se de gamla punkikonerna The Damned ärligt talat skiter jag i Judas Priest.
