En Dag Man Inte Vill Ska Ta Slut
Jag ska villigt erkänna att efter cirka fyrtio år som frekvent besökare på Söderstadion hade jag tröttnat en del på att gå dit. Inte för att man spelar i Superettan (vilket töntigt namn) utan mer för att de spelar så erbarmligt illa, åtminstone när jag är där. Jag ska även erkänna att jag inte var så speciellt sugen på att bege mig dit idag. Regn, blåst och några plusgrader, vid biljettluckan blev jag dessutom luggad på elvahundra spänn för fyra biljetter så lyckan var inte så stor. Inte än.
Min åsikt svängde dock ungefär när Hammarby tog ledningen och dessutom spädde på till 2-0 innan pausen. Det var ärligt talat oerhört länge sedan som jag varit med om en match som var så grymt rafflande. Det finns få ställen som kan mäta sig i stämning som Söderstadion, speciellt såna här kvällar när det liksom går ens väg och publiken bär fram laget på sina axlar. För omväxlingsskull så satt jag dessutom på södra läktaren så man kunde se hela norra långsidan hoppa upp och ner. Jag förstår att bortalagen har det svårt i dylika situationer. Kalmar hade oerhört svårt. Det är tufft att komma från obygden med 2300 halvslaka bönder på läktaren till Söderstadion. Dom kunde lika gärna åkt till San Bernabeu stadion, för en kväll som denna så räckte det inte till.
Det landsortslag som har mest publik är väl Solnaklubben AIK men jag har sett AIK och det är inte i närheten av att skapa samma tryck som det blir på Söderstadion, kvällar som denna och även alla andra kvällar i veckan. Har även sett Djurgården några gånger men det är ju som all idrott som utövas på en kyrkogård, det lyfter inte riktigt. Visst det är en fin arena att titta på utifrån men när man inte ens bryr sig om att täcka över längdhoppsgroparna så blir det som på Enskede IP ungefär. Att det dessutom bara kommer några tusen och tittar gör det hela lite fånigt att jämföra. Speciellt en sån här kväll.
Jag vet inte om Linus Hallenius var skadad eller varför han inte fick spela matchen ikväll, men det är givetvis ganska tufft av en klubb som ligger en division under att ställa över sin bästa spelare. Han var dock inte saknad. Inte ikväll.
Det absolut bästa fotbollsmagazinet, engelska 4-4-2, hade för några år sedan en lista på vilka arenor som det var bäst stämning på. Söderstadion kom på åttonde plats, och då snackar vi om en jämförelse med övriga världen. Inte med BK Häcken och GAIS utan vi jämför med lag som Barcelona, AC Milan och Manchester United. Då är det bra att komma åtta. Hammarby kom även åtta i Superettan (fortfarande lika töntigt, när kommer supertvåan?) det är inte bra. Men det spelar mindre roll. Inte en sån här kväll.
Så varför skickar man då en Solnatattare till att döma en sån här match, speciellt en som är riktigt usel. Efter tjugo minuter så kändes det som om han bestämt sig för att han skulle döma fram bonnlurkarna till seger och det är inte speciellt juste. Jag förstår att Svenska Fotbollförbundet inte vill ha ett superettanlag i de europeiska cuperna men det här tilltaget var ju nästan löjligt. Men ett allsvenskt lag och en Solnatattare har ingen betydelse. Inte en kväll som denna.
I somras så citerade Björn Ranelid, efter att ha sett Tyskland spela en match i VM, en annan författare med orden: ”Detta är en kväll när ett kilo bara väger sjuhundra gram.” Idag är det en sån kväll.
