Saker Man Inte Bör Göra del 1
Det finns saker man bara inte gör, en av dom är att vissla på skiva. Att göra detta och ändå tycka att det är en god idé är lika begåvat som att rissla upp sig i slips, kavaj och Clark Kent glasögon och kila in till Phnom Penh under åren med de Röda Khmererna. En del kommer dock undan med det ändå. Nu åsyftar jag inte låtar som är gjorda på fyrtiotalet, då det ansågs ganska uppfriskande och vågat att vissla lite i en låt. Kanske var det den tidens gitarrsolon? Vad vet jag? Låtarna var ju lite klämkäcka på den tiden och titlar som ”Kan Du Vissla Johanna”
Det jag menar är när Guns n Roses visslar i Patience så är det inte bra helt enkelt. När den tunnhåriga gubben i Scorpions börjar vissla i pekoralet Wind of Change så har jag vid flera tillfällen letat efter en riktigt vass kniv för att skära av öronen. Så är det så att hårdrockare inte ska vissla i sina sånger. Svar ja, men så enkelt är det ju inte. När GNR tog upp visslandet i sina låtar (de gör det på fler låtar) så gick de från det hårdast rockande bandet i världen till ett band som hade en sångare som var klädd i vita jeans (jämför vita fotbollsskor) och spelade piano i kyrkan, det funkar inte i den svängen.
När en tysk gör något negativt för musiken så är det nog mest för att de är genuint onda. Det finns dock andra band som misslyckats med sina visslingar, Simon & Garfunkel gör det i “Me & Julio Down at the Schoolyard”. Vi som är lite äldre vill ju även försöka glömma Break Machines megahit Street Dance. Visst dom kunde dansa, dom kunde snurra på huvudet och ni köpte alla så många exemplar av denna smörja att den faktiskt toppade singellistan 1984. Själv har jag bara bra singlar i min lilla låda. Det man kan undra lite om är huruvida det var samma personer som köpte den som hade köpt Jan Lindblads plattor i mitten på 70-talet när han härmade fåglar. Inte helt otänkbart faktiskt. Man låg hemma och spelade Shennadoa och tyckte att livet gick lite på tomgång och så fick man helt plötsligt höra Street Dance på radion och tänkte: ”Äntligen någon som visslar på skivor igen” för vi ska ha klart för oss att Jan Lindblad var en av de mest säljande musikartisterna i Sverige på sjuttiotalet. Sug på den du. Han kunde ju jonglera också och det kunde inte Harpo så vitt jag vet.
En annan person som visslar på sina låtar är södra Sveriges rikaste man, Per Gessle. ”Här Kommer Alla Känslorna på en och Samma Gång” får en att tänka till lite. Hade han inte så mycket medkänsla att han kunde bespara oss detta visslande, dessutom så spelades den förbannade låten oavbrutet en hel sommar. Han har ju dessutom gjort det tidigare i Roxette, tror det var låten Joyride. Funkade inte då, så vad fick honom att tro att det skulle fungera den här gången?
1. Pugh Rogefeldt – Vandrar i ett regn
Vet inte varför den gode Pugh just klarar detta konststycke, det är dessutom lite oroväckande närrelaterat till Singing In The Rain. Men det fungerar bra ändå troligen för att låten är lite halvporrig i övrigt.
2. Bobby McFerrin – Don´t Worry Be Happy
Skälet till att det funkar är för att han kör helt utan instrument och hade Robin Williams med I musikvideon. Vad skulle han ha gjort om han inte fått vissla? De andra ljuden är ju kul men det måste ju till något emellan som låter lite annorlunda.
3. Mange Schmidt ft Petter – Giftig
Tycker att ovannämnda artist är en riktigt usel rackare men här funkar det faktiskt. Dessutom så berättade han en sjukt kul historia om en kompis som visade fingret varje gång han blev full. När han blev tillsagd av bekantskapskretsen att det där sällan går hem så tejpade han ihop fingrarna nästa gång han började fyllna till. God självkännedom eller?
4. John Lennon – Jealous Guy
Ärligt och uppriktig så får John Lennon göra vad som helst och komma undan med det. Att ifrågasätta att han visslar är ungefär som att börja rota i Einsteins gamla anteckningar om relativitetsläran och börja ifrågasätta denna.
5. Peter, Bjorn & John – Young Folks
I all sin prakt en genial låt och faktum är att det ska finnas en instrumental version med bara vissel på. Bara en sån sak.
6. Otis Reading - Sitting on the Dock of the Bay
Utan tvekan en högst motiverad vissling eftersom han är lite avspänd, lite slap och rätt sorglös. Fungerar med andra ord utomordentligt.
7. Peter Gabriel – Games Without Frontiers
Tror det fungerar för att den i övrigt är rätt hotfull.
8. Monty Python – Allways Look on the Bright Side of Life
Hör egentligen inte hemma här, men de som sett bilderna från Graham Chapmans begravning där den framförs som en allsång som skulle gjort Anders Lundin galen av avundsjuka, förstår säkert.
9. Allan I Dalen – Hans egen signaturmelodi.
Helst ska det vara i Robert Gustavssons lite småkåta tolkning av rollen. Den där tecknade tuppen var rätt trist.
Visst vore det lämpligt att ägna lite mer tid och hitta den tionde låten också men jag är som sagt emot vissling och det är trösterikt att det åtminstone är under tio låtar som är bra, där man visslar.
En annan sak jag utelämnade var Roger Whittaker en fullkomligt smaklös sångare som min kompis Björns farsa hade en ansenlig samling skivor med. Tror han visslade i alla sina låtar och såg så där frikyrklig som man bara gör i Jönköping numera.
