Räkna med Martin
Jag gillar Martin Olsson. Inte affären, utan spelaren. Det är tufft att dra till England som 18 åring och ta sig igenom till seniorlaget. Det är inte så många som klarar det, egentligen så gjorde ju inte Sebastian Larsson det heller eftersom han gick via Arsenal, detta pundartillhåll, innan han slog igenom i Birmingham City, men okej han får blir godkänd med viss tvekan. Martin Olsson däremot har inte ens varit utlånad till något lag i de lägre divisionerna. Hur många svenska spelare har klarat det? Det är ju en svärm med ”supertalanger” som hemvänder från England varje sommar.
Hygglig debut i landslaget också. Räkna är inte hans bästa gren dock, i DN igår så säger:
”Jag fick ett nytt nummer, nummer tre. Jag känner att jag är en startspelare. Du vet 1-10 är vad startspelarna har, för mig är det fantastiskt.” Jag tycker det är fantastiskt att Martin inte vet att även spelaren med nummer 11 torde vara en startspelare. I övrigt så tycker jag också att det är fantastiskt. För övrigt så gillar jag hans mellan namn ”Waikwa”.
Och VM i bastubad gick lite risigt i år kan man väl lugnt säga?
Nu har det hänt: För första gången gick jag ut och tog EN öl. Jag lovar att jag ska skärpa mig.
Glöm inte bort att det är Allsång för Allmännyttan på torsdag. Start klockan 19:00 vid Gröna Stugan i Sundbyberg. Medverkande är: Johan Johansson, Uje Brandelius med flera. Kan nog bli kul.
Har under sommaren totalt snöat in på Rubinoos. De spelar sin 40th annaversary show senare i år i San Fransisco. Jag är väl den första att medge att powerpopen aldrig varit dödare än i år men i början på 90-talet regerade den. Vad hände med This Perfect Day, Gene och Hardy Nilsson egentligen? Måste fan googla på det.
