King Cobra

Kanske den bästa filmen jag sett om fotboll sedan i lördags. Om man jämför två riktigt bra fotbollsrullar så är det ju trots allt så att någon måste vara bäst. Så jag gör det simpelt för mig och kollar på IMDB. The Damned… får 0,3 poäng mer, 7,6 mot 7,3. Låt oss kalla det dött lopp och ha i åtanke att ”Looking…” egentligen inte var en fotbollsfilm i ordets rätta bemärkelse utan mer en film med anknytning till fotboll.

 

Det som är så bra i båda filmerna är faktiskt rollbesättningen, de lyckas verkligen att hitta perfekta figurer för alla roller. Timothy Spall,den skönheten som Peter Taylor var ju grym. Lite kan jag tycka att Mr. Clough var lite för käck i filmen, han brottades betydligt mer med demoner i boken och jag saknar Billy Bremners gliringar i filmen, däremot så var ju Johny Giles klockren, såg ut som nyss hemkommen från Woodstock men fortfarande snedtänd på LSD. Sedan så ska ju Colm Meaneys (som spelar Don Revie) tamejfan adlas för sin peruk, den kan endast jämföras med Persbrandt i tre solar, tänker jag ända tills jag ser en riktig bild på Revie och inser att han såg ut så. Min son tyckte om filmen enbart på grund av att alla såg så kokko ut, men han är ju bara tolv och vad vet han om 70-talet. Han konstaterade även att alla hade svart vita skor, jaha vad ska det annars vara för färg frågar jag mig.

 

 

"Vad gjorde du under avstängningen?" "Lärde mig spela trumpet" Looking for Eric är fylld av sköna oneliners I Cantonas favör förstås men en riktigt intressant detalj är att den kvinnliga huvudrollsinnehavaren inte tidigare spelat in någon film och då är hon ändå 46 år gammal. Var hittade Ken Loach henne? Förunderligt.

Hur som helst två grymt roliga och bra filmer och troligtvis de bästa jag sett, återkommer med en utförligare lista.