King Cobra

Så var det då klart och för en gångs skulle så var det transferdramatiken betydligt mindre än vanligt. Funderade ett tag på vilken kraft som Bosmandomen egentligen haft på den här marknaden och visst finns det både för och nackdelar. Den naturliga fördelen att man inte kan sälja och köpa folk som arbetar på en arbetsplats som slavar (väldigt rika slavar i många fall) är ju given men det faktum att man måste sia och spekulera i om en spelare som har ett utgående kontrakt ska säljas är på många sätt spännande, kanske inte alltid så bra. Som vanligt när man snackar transfers så handlar hälften av ryktena om Carlos Tevez, mannen som måste säljas vartannat år så att det företag som äger honom tjänar pengar. Ingen vet var han är och ingen vet om han kommer tillbaka igen. Källorna säger att hans familj vantrivs i England och då undrar man ifall det var så himla smart att skriva på för ytterligare en engelsk klubb?

Crystal Palace gjorde två intressanta värvningar utanför ligasystemet Kwesi Appiah, frejdig forward från Margate i Isthmian League Premier (div. 7) där han gjort 22 mål på 24 matcher. 21 åringen får anses som mycket intressant, målet står ju i mitten även i the Championship, fast det troliga är väl att Appiah får växa till sig några säsonger. Den andra värvningen var Michael Chambers, 17 årig försvarare från Dulwich Hamlet i Isthmian League 1st Division. Chambers som även jagades av Manchester United, Arsenal, Tottenham Hot Spurs och en radda andra klubbar skrev på för två och ett halvt år. Lite underligt val men kanske klokt, det är ett litet lyft i kvalitet att gå från division åtta direkt till Premier League.

Crewe Alexandra fick tack och lov behålla båda sina ungdomsstjärnor, Nick Powell och Max Clayton trots ett stort intresse framför allt för Powell. Powell såg ett tag ut som om han var klar för Norwich City men tydligen så var inte stålarna de rätta. Dean Ashton gick ju via Norfolklaget innan han hamnade i West Ham så de har ju en god relation. En annan Crewestjärna som flyttade vidare var Nicky Maynard, mannen som är snabbare än en Ramonessingel, gick från Bristol City till West Ham United för cirka två miljoner pund. Vi får hoppas att han får vara skadefri en längre tid så han verkligen kan explodera i Hammers. Lite lustigt är att Svennis ville lägga upp SEX miljoner för honom tidigare under säsongen men det tyckte man var för lite. Maynard gjorde 46 mål för City på 131 matcher. Grattis Snickarn!

Frederic Veseli gick från Manchester Citys ungdomsakademi till Manchester United, vilket kan ses som anmärkningsvärt, men föga förvånande då City hellre köper färdiga spelare nuförtiden.

En rejäl överraskning var att Crawley Town sålde sin målspottare Matthew Tubbs för £800 000 till AFC Bournemouth. Tubbs som är 27 år har spelat större delen av sin karriär för Salisbury City (245 matcher- 107 mål) innan Crawley snappade upp honom inför förra säsongen. Succén var omedelbar och så sent som den nionde januari så avgjorde han FA Cupmatchen mot Bristol City då man helt oväntat vann på hemmaplan. Tubbs har gjort 49 mål på 64 matcher för the Red Devils och var en stor publikfavorit på Broadfield Stadium, och det var inget enkelt beslut att byta klubb, men att få spela för sitt favoritlag är ju alla spelares dröm. Tubbs har sedan barnsben varit en stor Bournemouthfan och har spelat där både som ungdomsspelare och under ett utlån från Salisbury 2008. Crawley får se affären som god då de endast la up £70 000 för honom. Klubben har istället fått in Sanchez Watt från Arsenal på lån.

Mannen med det snyggaste namnet i fotbollen just nu Sean St Ledger har gått från Preston North End till Leicester City för £1.2M. Danny Drinkwater som även han har ett snyggt namn har lämnat Manchester United för Leicester City för en hemlig summa pengar.

Sveriges kanske bästa spelare enligt honom själv, Bojan Djordic, har lämnat Blackpool för Royal Antwerpen i Belgien. Bojan har, trots sin givna stjärnstatus, endast spelat sex matcher sedan han lämnade Solna och Daily Mail påstod i en artikel nyligen att hans lön endast var £90 i veckan och resten var prestationsbaserat. Då kan det vara tufft att leva ifall man nu inte presterar så mycket. Bojan å sin sida hävdade att han tjänade £160 000 innan prestationsbonusen föll in. Svårt att avgöra vad som är sant.

En av de mer hjärteknipande transfers som gjorts är Jason Euells återkomst till Wimbledon efter elva år. Den 35 åriga forwarden som debuterade för Wimbledon som 18 åring har gått på ett fem veckor långt lån, till den klubb som reste sig som fågel fenix efter att MK Dons snodde den och flyttade den till Milton Keynes. Euell som nyligen blev blåst av en bedragare och är förklarad bankrutt måste komma i form för att ta en plats i Charlton Athletic och valde att få matchträning i sin hemmaklubb. En stor sak både för klubben och Jason Euell själv, nästan som om Uffe Johnsson skulle skriva på för Tyresö FF igen. Dessvärre så verkar det som om Euell skadade sig i debutmatchen.

Som anhängare av Crewe Alexandra FC så har man alltid blicken på vad som kommer från ungdomslagen och det var ett tag sedan som vi producerat något av klass. Nick Powell kanske är den spelare som vi väntat på under många år. Inför förra säsongen så la Arsenal upp £1 000000 för den då blott 16 årige Powell, men Dario vägrade ta det skambudet eftersom Powell hade så stor potential, något han visade i U19 VM där han spelade ordinarie i alla matcher, ofta ihop med sin jämnårige lagkamrat Max Clayton.

Numera så blir det allt ovanligare att de engelska akademierna, i de lägre divisionerna. får fram något intressant, då de enorma summor som Premier League klubbarna har till förfogande i sina akademier är så mycket större och att det ofta värvas unga talanger från Spanien och Italien. Konkurrensen har hårdnat betydligt med andra ord och Crewe som har levt på att fostra talanger har gått kräftgång, vilket gör att de talanger de får fram får spela i lägre serier. Ett moment 22. Nu verkar det i alla fall som om Powell, som matchats sparsamt av Dario, börjat växa i rollen som League 2 spelare. Två avgörande mål i två matcher på raken vittnar om att han klivit upp ett snäpp i sin utveckling och kanske är redo för att ta ett större ansvar i laget. Visst grabben är bara 17, och har under två säsonger endast spelat 28 matcher, vilket inte är så himla imponerande. Man ska betänka att Danny Murphy hade spelat över 100 matcher i en division högre innan han gick vidare till Liverpool vid 18 års ålder, något som Powell knappas kommer hinna med.

Fast på den tiden värvade klubbarna oftast färdiga A-lagsspelare från utlandet och inte direkt till akademierna. Konkurrensen i akademierna är en sak, men att ta en tröja i ett seniorlag är en helt annan sak, fråga Bojan Djordic, och hur många B-lagsfantomer har man själv haft i sina led. Att spela vecka ut och in om viktiga poäng är en helt annan sak. Att sedan Powell är mittfältare gör ju att det känns som att dra in morgondagg i näsborrarna. När jag pratade med Dario Gradi i slutet på 90-talet så hade de en smått magisk mittfältare som hette Gareth Walley, men han gjorde för få mål som mittfältare i Championship, för att bli värvad till en Premierklubb. Nu fick ändå Gareth en säsong i Premier med Bradford City, vilket var kul.

Powell känns som en ny Danny Murphy, men det är lång väg kvar. Jag har svårt att tro att han kommer att fortsätta att avgöra matcher i parti och minut, vanligtvis så lugnar det ner sig och man får bänka spelaren i några fighter innan han får komma tillbaks igen. Alla är inte som Danny Murphy, färdiga för League 1 spel när de är 16, men jag hoppas och tror att den nye managern i Crewe, Steve Davies har samma goda handlag med talanger som Dario (har han 50% räcker det långt) och matchar honom smart.

Om vi drömmer vidare så kan det ju vara så att Powell är den kraft som vi drömmer om och att han stannar ytterligare en säsong och att Max Clayton utvecklas i samma takt. Då har man ju det gift som alla motståndare skyr och kan pusha för promovering. Clayton gjorde även han bra ifrån sig i U19 VM och har gjort en kasse men är nu en bit från startelvan.

Jag såg vid ett tillfälle Rob Hulse och Dean Ashton som forwardskombination i Crewe, en uppsättning som idag känns smått overklig, tror de gjorde runt 35 mål i Championship tillsammans under en säsong, Ashton som tyvärr fick dra sig tillbaka vid 25 pga skada men då var på väg in i landslaget efter att han dominerat FA cupfinalen för West Ham och Hulse som gör mål i alla av de 53 klubbar han spelat för.

Låter ju fånigt att sitta och drömma om att Clayton och Powell ska bli något liknande men kanske kanske kanske ….Vi ligger på 15 plats i League 2 och det är bara sex poäng upp till play-off platsen. Kan bli en magisk säsong. Fast efter vissa efterforskningar så ska han visst vara på väg till Norwich City redan då januarifönstret öppnar...

En liten genomgång av första omgången är ju givetvis på sin plats, blev det några skrällar? Blev det några intressanta matcher i nästa omgång? Var någonstans var publiken hetast?

AFC Totton som fullkomligt krossade Bradford Park Avenue med 8-1, efter två mål av Gosney och tre mål av Brown innan Davies satte sin andra på stopptid, drog en vinstlott då deras nästa match i cupen går mot Bristol Rovers och TV sänds. Detta garanterar klubben £72 000 i inkomster vilket givetvis stiger ifall man även vinner den.

Leuge 1 laget Bury blev inte helt oväntat utslagna mot Crawley Town på hemmaplan, och får antingen möta Redbridge eller Oxford City i nästa omgång. Det verkar som om Red Devils även i år tar sig till tredje omgången, återstår att se ifall de även får möta Manchester United i år igen?

Fleetwood Town var väl det lag som skrällde högst då man hemma på Highbury slog ut League One laget Wycombe Wanderers med 2-0. The Cod Army fick dessutom spela hela andra halvleken med en man kort då Richard Brodie blev utvisad i slutet av första halvlek. Trots detta så höll de undan inför 2700 jublande hemmafans. I nästa omgång väntar Yeovile Town även den matchen går på Highbury. Även den matchen går på TV.

Chelmsford FC slog AFC Telford på hemmaplan, vilket får anses som en liten skräll. Kanske inte att man vann men att man vann med 4-0 är anmärkningsvärt. I andra omgången så drog man Macclesfield Town på hemmaplan, en uppgift som absolut inte är omänsklig åtminstone enligt Mansel Wallace som är ordförande i klubben. Man får ju hoppas att det dyker upp lite fler åskådare än de 1430 som bevittnade lördagens match.

Luton Town tog sig vidare genom att slå ut League 2 klubben Northampton Town med matchens enda mål, inprickat i den 80:e minuten av inhopparen Watkins. Nära 5000 åskådare vittnade om att detta inte alls var oförtjänt, och i nästa omgång så får The Hatters ta sig an Cheltenham på hemmaplan.

En rätt rejäl skräll stod Sutton United för då man slog ut Kettering Town på hemmaplan, även detta mål gjordes av Watkins. Troligen inte samma dock. I nästa omgången så drog man Notts County hemma på The Borough. Matchen spelas på söndagen och TV sänds vilket ger en rejäl slant till Conference League South klubben.

Southern League klubben Stourbridge klarade oavgjort borta mot Plymouth Argyle och får ifall man vinner omspelet spela hemma mot League One klubben Stevenage Borough. Vi håller tummarna.

Maidenhead United klarade även de oavgjort hemma mot Aldershot men omspelet blir tufft. Dock har de redan nu gjort en stor bedrift.

Preston North End klarade endast oavgjort hemma på Deepdale mot Southend som leder Leaue Two och kommer att få det knepigt i returen. Oldham Athletics väntar på vinnaren i nästa omgång.

Cobran som brukar snitta på ungefär 6 rätt på ett 386 radit system ger sig ut på riktigt djupt vatten och tippar samtliga matcher i FA Cupens första omgång. Alltså det har redan spelats sex omgångar men det är nu ligalagen kommer i spel. Den här omgången brukar kantas av en hel del skrällar och man ska ha i åtanke att det inte skiljer speciellt mycket på de två lägsta serierna i England. Man ska även ha i åtanke att amatörlagen som blivit lottade mot ligalag ser det som en chans att att förgylla sin tillvaro och det här är deras dag att synas på BBC. De har allt att vinna, och en match pågår ju bara i 90 minuter så det kommer att gå tufft till. Jag älskar uttrycket ”give them a run for theire money”, vilket ju syftar på att Målar-Lasse och Brevbärar-Keith, ska se till att ge igen för den där gången de blev fockade i Portsmouths akademi och tvingades ta ett vanligt jobb för att försörja sig.

Det brukar skrälla rätt rejält i den här omgången, även om man i svensk media har svårt att förstå storheten i att ett lag från den sjunde liganivån slår ett från den fjärde. Det är ju dock skilda världar, där proffs möter amatörer och där skillnaden är betydligt mindre än vad man kan tro. League 1 och League 2 har ganska små skillnader. Lagen i Conference, där de flesta lagen faktiskt är heltidsproffs trots att det är en liga även för amatörer, kan utan tvekan mäta sig med lag i både en och två serier ovanför dem. Det handlar ju som sagt bara om 90 minuter och det kan vara de bästa 90 minuterna på hela säsongen.

Efter lite efterforskande så har jag hittat ett par potentiella råskrällar i följande matcher:

Cobran kommer att göra ett spel på den här åttlingen, då den ger 17 617 gånger pengarna, men det blir nog inte en hundring.

Det ska ju även sagas att det är fina odds på en del rätt ”säkra” bortasegrar så det lönar sig att grotta lite bland lagens hemsidor för att kolla upp ifall de har bästa uppställningen tillgänglig. Här finns stålar att hämta, nästan alla spelbolag erkänner att de har mindre koll på de lägre serierna och har man, som ni mina kära läsare, tillgång till värdefull information så kan det betala sig. En viktig sak som också tilläggas är att Svenska Spel i vanlig ordning inte har spel på alla matcher och de odds jag skrivit in här är från William Hill (www.willhill.com) som givetvis har alla matcher till spel. Unibet (https://se.unibet.com/start) har dock spel på hela omgången så det är bara följa med Glenn in i er nyrikedom.

Ifall någon läsare har huvudet på skaft så pass mycket att de vinner en slant och vill fira lite, så är jag ledig på lördagkväll och jag och Ralle vill gärna gå på Mattias Dahlström och käka, så det är bara att ringa. Här nedan så följer resten utav omången med Cobrans matnyttiga kommentarer som jag hoppas ska ge er lite hjälp. Förkortningarna under lagen betyder följande_

L=League

C=Conference

P=Premier

N=Non/North

S=South

Så NLP betyder alltså Non League Premier (nivå 7) och CLN=Conference League North

Som en initierad läsare så riktigt påpekade så hade jag glömt en serie, glömt kanske är att ta i, min hjärna är selektiv och Göteborgsfientlig och valde antagligen bort Division 2 Västra Götaland. Att ägna tid åt att skriva om vem som vann Fiskrensarserien Division 2 är ju inte något som man vill ägna sig åt, men eftersom Richard, en hårt arbetande man som brukar golfa i Spanien under vinterhalvåret (oktober-maj) men i övrigt är den som hårdast av alla söderbor ser till att Kristallens baravdelning fortfarande går med vinst, är så rekorderlig att han påminner om detta, så kommer det ändå här.

Förra helgen så spelades de sista division två serierna färdigt så en summering borde vara på plats.

Division 2 Norrland

I norraste norrland så tog Östersunds FK, laget med landets fräsigaste klubbmärke, steget upp i ettan med nio poängs marginal och ett publiksnitt på närmare 800 åskådare per match. Imponerande. Junsele kom sist i den serien på 4 poäng och 19-104 i målskillnad. Även det är rätt imponerande.

Division 2 Norra Svealand

Gamla Allsvenskarna Enköpings SK är tillbaka på banan och säkrade seriesegern i sista omgången. Hemma på Enavallen (undrar var den andra ligger) inför drygt 1200 åskådare så slog man tillbaka Västerås SK med 3-2, vilket räckte för avancemang. Sandvikens IF lurade i vassen men det hade behövts en förlust för ESK för att Stålmännen skulle få tagit klivet upp. Falu FK gjorde upp med BKV Norrtälje i en direkt avgörande match om nedflyttning, men Vargarna från Roslagen var uppenbarligen ingen match för Korvgubbarna som vann med 2-1. Vargarna ledde visserligen men efter två mål på stopptid så fixade Falun sig vidare till kvalspel, där man slog Örebro Syrianska borta i första matchen. Fortsättning följer.

Division 2 Södra Svealand

Eskilstuna City tog äntligen steget upp i Ettan, då de höll undan för FOC Farsta i den sista omgången. Två pinnars marginal är inte mycket men tillräckligt. City har ett förnämligt publiksnitt på runt 700 per match vilket ju är hyggligt.

Division 2 Norra Götaland

Lillebror IK Gauthiod från Grästorp, alltså storklubben i stan var tidigare mäktiga Grästorps IF, tog klivet upp i Division 1, med ganska god marginal. Orten där Sveriges riktiga nazister har sitt enda mandat får alltså spela i landets tredje högsta serie. Noterbart är att laget endast gjorde 30 mål på 22 matcher, nästan som AIK när de vann allsvenskan. I botten så klarade Torbjörn Nilssons gamla klubb Jonsered sig kvar på målsnöret, en kvittering i 88:e minuten räddade Motorsågsmännen från kvalspel och sände istället KB Karlskoga åt andra hållet. KB förlorade dessutom första matchen mot gamla storheten Fässberg med 3-2.

Division 2 Södra Götaland

IFK Klagshamn defilerade hem seriesegern med tio poäng och bara en förlust på hela säsongen ett synnerligen värdigt sätt för en klubb att fira 90 år på. I botten så klämde sig GIF Nike, från Lomma, sig förbi arga konkurrenten VMA IK på säsongens sista dag, då man oväntat slog Högaborg borta på Harlyckan med matchens enda mål.

Jag har aldrig förstått förbundets policy då det gäller division två serierna, där man alltså tränar fyra gånger i veckan, kanske mer i den fyra månader långa försäsongen och därefter får spela i en serie med tolv lag, vilket gör att man alltså får spela 22 matcher på en hel säsong. Då vi inte längre har något fungerande cupspel i det här landet så är det på tok för lite. Förstår inte varför inte alla serier har 16 lag. I en inte allt för avlägsen forntid så flyttades dessutom inte något lag från dessa serier upp utan fick kvala mot varandra för promovering. Jag tycker det är ett underligt sätt att bedriva en liga.

Sverige besegrade oväntat Holland i fotboll i tisdags och vi blev en hel och lycklig nation för ett par ögonblick. Vi gladdes med de ofta underpresternade Kim Källström och Johan Elmander. Att hela laget gjorde en helgjuten insats var väl knappast något att snacka om. Det måste det ha varit om man ska slå det lag som är rankat högst i världen. till och med Toivonen fick till det, vilket ju var kul för det har man liksom väntat på. De flesta har väl glömt snacket från förra U21 VM:et när rubrikerna skrevs "här kommer nästa generation landslagsspelare." Det skrevs en hel del annat, exempelvis att Marcus Berg skulle äga världen inom ett par säsonger, ifall man överdriver lite. Sen såg vi VM förra sommaren och ett Tyskland som på allvar ställde upp med sitt U21 lag, till stora delar, och som faktiskt regerade världen, även om de inte räckte hela vägen så fick de många hjärtan att smälta på grund av sin snabba fotboll. Det var inte bara Ranelid som var glad över att Özil slog igenom på riktigt.

Det svenska landslaget som anmälde sig till bragdmedaljen i tisdags har få likheter med det U21 lag som spelade VM för några år sedan, men det gör ju inte insatsen sämre. Det är fortfarande Mellberg och av någon anledning Majstorovic. Det är Anders Svensson och Kim Kjellström. Sen brukar det oftast vara Chippen, men Allbäck är bara med på bänken. Sen bruka det vara Zlatan Ibrahimovic men han var avstängd vilket gjorde folk omåttligt lyckliga. Inte att vi slog Holland utan honom, vilket torde göra bragden större, att vinna utan sin tveklöst bäste spelare är ju makalöst. Jag får dock en fadd smak i munnen då jag märker att många är glada för att vi vunnit matchen utan "den där jävla divan", vilket man kan tolka på olika sätt. Att just den personen inte gillar divor eller personer som tar stort utrymme, eller att han inte gillar den typen av spelare som Zlatan är, eller att personen helt enkelt är glad för att vi slapp den där stöddige invandraren.

Zlatan är ju en person som alltid varit omstridd på många sätt. Jag har en kompis som exempelvis pratar enbart om hur fel position han har i varje situation i en match, och då menar jag 90 minuter i sträck. Den personen tror jag inte har tänkt att spelaren kanske upplever olika situationer i matchen på andra sätt än honom och kanske kan han dessutom lite mer fotboll? Det slutar oftast med "att det enda rätt han gjorde var de där tre målen". Man har i alla tider försökt hitta fel på folk som är "lite" bättre än andra så vida de inte är så där helylle som Stenmark, men kolla på hur mycket fel det exempelvis det var på Björn Borg. En kille som var totalt dum i huvudet för han läste bara Fantomen och så vidare. Frank Andersson var likaså han en idiot, blond och vältränad, plockade tre VM-guld och ett OS brons under den värsta doping eran i världshistorien. Men likaså en idiot, för han gjorde ju som han ville. Behöver jag ens nämna Patrik Sjöberg.

Att säga vad man tycker eller gå sin egen väg har ju aldrig varit okej i landet lagom, där vi helst ser att våra hjältar är uppväxta på messmör och havregrynsgröt som Gunde och Wassberg och sedan hälsa hem till morsan i TV. Att, som Zlatan påstå att han är någon, är i det närmaste belagt med dödsstraff, men det är bara en sida av myntet. Det andra är att det ofta luktar lite sunkig smygrasism om de här resonemangen. Var man glad för att Sverige gick till EM eller var man glad för att de gjorde det utan att Zlatan stod i laguppställningen? Är det egentligen viktigt i en serie över tio matcher? Alla som har medverkat har ju presterat rät hyggligt. Visst Zlatan har endast gjort fem mål i EM-kvalet och det är inte bra, men det är lika många som Christiano Ronaldo och Mezut Özil, och ett mer Pavlyuchenko och bara ett mindre än Dirk Kuyt. Det är endast två spelare som har haft fler skott på mål än Zlatan i EM-kvalet vilket borde betyda att han faktiskt inte enbart står och fäktar med armarna eller slår ut med dom i uppgivenhet. Det är endast tre spelare som har haft fler skott utanför målburen också, ifall nu det är någon bedrift, men det skildrar i alla fall att den omstridde från Rosengård haft 34 avslut i kvalet. En spelare som är fullkomligt urusel kan inte ha de statsen.

Sverige spelar bättre när inte Zlatan är med. Ett vanligt påstående men det är väl naturligt att man höjer sig ett snäpp när lagets bästa spelare är borta en match. Ellmander går ju ofta i skuggan av Zlatan och underpresterar ofta när de spelar tillsammans, han verkar lite rädd att inte göra som Zlatan vill och gör därför nästan ingenting. När Zlatan är borta så springer han som en galning igen, men det är väl knappast Zlatans fel, utan snarare en coachfråga.

Det kanske är larvigt att spela rasistkortet men på något sätt så verkar  det fortfarande inte okej att en stöddig skåning till lika från Rosengård, född av utländska föräldrar ska gå omkring att vara så där nöjd över att han är Sveriges bästa fotbollsspelare, för det är ändå alla överens om. Det blir som när Zlatan missade straffen i kvartsfinalen mot Holland EM 2004, när farbror Lennart hoppade upp ur soffan med knuten arm och skrek "JAA nu kommer ingen jävel komma ihåg den där jävla blatten imorgon." Vi borde ha kommit längre här i höga nord (som Stefan Sundström skulle sagt) och vant oss vid det faktum att vi är en multikulturell nation som alla andra och glädjas åt segern istället. Inte att vi vann utan Zlatan oavsett om vi tycker det för att han är en diva eller för att man har rasistiska åsikter.

Zappade in på eftermiddagens svenska film, Kajan Går Till Sjöss, från 1943. Käcka gossar i tonåren som jobbar på en farbrors båt, där de sjunger käcka visor och är härligt rekorderliga. Jag fattade tycke för filmen direkt, när en av kisarna, för det var utan tvekan kisar, satte händerna i sidorna och säger ”Det är dragspel som gäller serru.” Sedan sjungs det en glad visa om att det är nåt speciellt med sjömän, och att det är det som flickor vill ha.

Mycket vatten har runnit under broarna sedan den här filmen gjordes och både synen på äldre män som samlar ihop ungar pojkar på en båt och sjömän har förändrats. Säg sjöman idag, så tänker de flesta på en nersupen, tatuerad gubbe och de flickor han tilltalar är knappast unga förrymda grevinnor. Vet inte varför man har sån syn på sjömän men det kanske har med marknadsföring att göra. Kommer mycket väl ihåg när Dräggel, Marias storebrorsa, stolt visade upp sin tatuerade örn, på fritidsgården och stolt förkunnade ”det är bara sjömän och kåkfarare som har såna.”

Greven spelades av George Funkquist vilket är dagens coolaste namn, vad kallades han? Funky?

Det var också rätt länge sedan som ”dragspel var det som gällde”, ett av de ostigaste instrumenten som finns. Kanske är dags för en nyinspelning? Dags för att Uffe Brunnberg får en revival som snuskgubben med båten och så kan familjen Whalgren spela barnen.

Så vad hände med Kajan? Kom han någonsin tillbaka från de sju haven? Kaj Hjelm, som Kajan hetter på riktigt, varför byta namn på ungen för, var en flitig barnskådis på den här tiden och gjorde runt trettio rullar innan han drog sig tillbaka 1952. Bland rollerna han spelat så märks  Sigge Johnsson, Nisse Willman, Palle Larsson ja de heter ungefär likadant. Springpojke var något som Kajan spelade rätt ofta också. Kajan var the shit då det gällde barnskådisar på 40-talet. Kavat söderkis som var kvick i käften men artig mot överheten. Han medverkade för övrigt i den bästa svenska fotbollsfilmen som gjorts, den episka I Gult Och Blått, med Elof Ahrle och John Botvid, där han spelade den sluge Sigge Johnsson som räddar fotbollsspelaren Loffe Nilsson från den onde superskurken Brenner. Tråkigt nog så dog Kajan vid femtiofem års ålder och utan att ha fått spelat en enda vuxenroll, lite som Theo i Cosby ungefär, fast han lever ju å andra sidan.