King Cobra

Många dagar har varit väldigt jobbiga och krävande men det uppvägs av att det är så himla kul och utmanande att gå till jobbet numera en känsla jag tappade på 90-ralet

Det måste vara svårt att vara rasist eller nazist då det gäller humor. Visst det finns massor med skämt om svarta, färgade och handikappade men det är ju inte något man drar på bussen direkt. Jimmi drar bara såna skämt när han tror kameran är av. Dessutom så finns det fler personer som gör riktigt roliga skämt om just rasister och nazister, Soran Ismail och Magnus Bettnér är två exempel men nästan alla bra komiker har i alla fall något skämt om nassar. Så vad skrattar rasister åt egentligen, förutom ovan nämnda och Tintin i Kongo? 

 

Är det alltid allvarliga på nazistpartiets expedition? Vad pratar de om i fikarummet? Det måste ju vara lite som på en vanlig arbetsplats ändå, eftersom de återkommande påstår att just de är som andra tänker och vill vara. Det är ju knappast så att de tittar så mycket på stå upp komik. Det gamla skämtet: "Min pappa dog i koncentrationsläger - Han ramlade ner från vakttornet." Var säkert något som det lagts ner mycket tid på men det är rätt gammalt nu. 

 

Att nazister och rasister super hårt när de har partaj är ju ganska välkänt men det är ju inte samma sak som att man har skoj. Oftast så urartar det och man springer och letar efter järnrör på Regeringsgatan istället. Missunsamma och småaktiga personer blir alltid argare av alkohol. Glada personer bli glada. 

 

Nu har jag funderat klart på det här. Nu är jag redo för att ge mig ut i livet.

 

6 veckor sedan: vi beställer två drinkar på Reisen. När de kommer så säger jag: -Det var ju inte det där vi skulle beställa. -Är det fel? frågar bartendern

-Nej vi tänkte fel vi skulle ha whiskey sour. 

Bartendern återkommer fem minuter senare med två WS. 

- De här bjuder vi på. 

3 veckor sedan: ung kvinna meddelar att påtår kostar 10 spänn men jag behöver inte betala. 

1 vecka sedan: bartender på Kvarnen säger:

- Det blir 122 kronor

- Jag fiskar upp 120 för att sedan leta efter fler 20:or. 

- Det blir bra så.

Vanligtvis så blir bartenders sura om man inte ger dem 150kr jämt även  om man som jag satt vid disken. 

Det är småpengar men ser jag ett förändrat beteende på stan? Knappast. Jag tror de tycker att det är kul att äldre rör sig  på stan. De ger mig saker för att jag är farbror? Ska jag bli upprörd eller utnyttja situationen ?

Efter att i söndags haft lite känning av ont i halsen så beslutade jag att ta en kopp te på Espresso House. Min tidigare bojkott har ju givit resultat och man kan använda sig av deras wi-fi precis som vanligt. Denna gång så köpte jag en kopp te för 31 kronor och fick en kopp med en satans tepåse i. Det är ett jävla ocker tänkte jag och återupptog bojkotten med en glad bild på Facebook. Något som ilsket kommenterades resten av dagen. 

 

Det är givetvis upp till mig att ha koll på vad maten man köper innehåller som någon mycket riktigt påpekade och visst vet jag att det är höga hyror för de stackars butiksägarna och att den bojkott jag skulle genomföra endast kommer att drabba de som arbetar där och deras minimilön. Det finns dock några saker som jag till mitt försvar vill säga och det är ju att om man köper en vara för ett visst högt pris så förutsätter man kvalitet. Tror att jag köpte en kopp te när jag var på fotboll som kostade halva priset och visserligen serverades i frigolitmugg, men var betydligt mer smakfullt. 

 

Visst får man skylla sig själv ifall man är dum nog att köpa en både dyr och dålig produkt, men jag är inte tvungen att gå tillbaka för att hjälpa dem att höja minimilönerna för sina anställda. Där har ju regeringen redan gjort en insats genom att sänka restaurangmomsen så att de anställda ska kunna få en hygglig lön. För det är väl inte så att ägarna själva stoppar vinsten i fickan?

 

En som har betydligt hetsigare dagar är Johan Croneman på DN som ofta brukar få en smäll här och där när han sticker ut hakan. Idag var det en Folkpartist som valde att hänga ut honom som OS-hycklare då han både kritiserar och tittar på OS. Som vanligt när borgerliga politiker ska vara vitsiga på internet så blir det pinsamt. Det är ju bara en vecka sedan som idrottsministern själv visade prov på riktigt dåligt omdöme i TV, då det gäller OS. Croneman körde över honom med både stil och finess, med en sylvass rodel.

 

Sitter nu och tar en kopp te hemma istället där jag utan problem kan blanda i halstabletter,honung och starka frukter som ska få mig att piggna till. En annan sak som kan rekomenderas ifall man är på väg att bli förkyld är att anlägga mustasch. Det är ett bra skydd när man nyst och snutit sig cirka 70 gånger.

Det var en trevlig och belevad man, chef på en av landets största banker, SE Banken, eller SEB som den numera heter, och punkt se kanse? Vi träffades en kväll via en gemensam vän och vi hade det bra. För att göra klichén fullkomlig så berättade SE Bankschefen att han bodde i Täby, var straight och ville ha in sina barn på engelska skolan där det var ordning och reda. I vanliga skolor så var det som i en syrisk förort då det gällde ordning och reda. Barnen har tagit över klassrummen.

 

Jag hade fram till för några dagar sedan glömt bort den här konversationen, men eftersom jag börjat arbeta som pedagog så dök den upp igen. Att barnen "tagit över" i klassrumen, är ett uttryck som är något överdrivet och den värsta upplevelsen i ett klassrum har jag från innerstadsskolor, där föräldrar har betydligt högre inkomst, finare arbeten och så vidare.

 

I mitt minne dyker då helt plötsligt upp en sak som jag glömt. Han, Herr Bankdirektör, frågar vad jag arbetar med för tillfället. Jag berättar att jag utför grovarbeten, monteringsarbeten och annat för en uthyrningsfirma.

- Vad tjänar man på det?

-120 spänn i timmen, svarar jag.

- Fy fan det skulle jag inte ens gå upp ur sängen för. Är hans svar. Jag minns hur jag tittar bort och funderar på varför ska jag skämmas för att inte han kan uppföra sig? 

Egentligen så ska jag svara : "Är det inte bra ändå, att jag går upp ur sängen så att jag kan betala mina räntor och mina lån till banken du arbetar på? Hur ska du annars kunna få en fullkomligt oskälig bonus runt jul så at du kan betala privatskola för dina barn? Är det inte bra att jag går upp och arbetar så att jag kan betala mina lån så att banken du arbetar på kan betala ut massor med pengar till andra personer med massor med pengar, i aktieutdelning?"

 

Jag säger ingenting istället. Jag kan ju inte förstöra min väns kundmöte. När jag senare går på toaletten så står han vid en av urinoarerna och jag överväger faktiskt att dunka in hans ansikte i kaklet. Kanske skulle Moderaterna få en röst mindre då, förutsatt att han fortfarande är i koma på valdagen, men jag besinnar mig. Det är inte värt det, men känns ändå bra att fundera över.

 

Nu känner jag en hel del andra personer som arbetar på bank och de är  inte stöpta i den här formen, och skulle aldrig ens fundera över att skämma ut sig på det här sättet. De är trevliga individer och ser inte ner på folk bara för att de inte har en viss årsinkomst. Däremot så verkar det som att jag allt oftare stöter på personer som sammankopplar pengar och framgång som ett mått på sin förträfflighet och ifall de är sämre eller bättre än andra personer.

 

Det är sant att jag inte tjänade några enorma summor på mitt förra arbete men det räckte till hyran och det som jag behövde, hade jag behövt mer pengar för att visa hur bra jag är, som den här bankchefen till exempel, så skulle jag nog ha sökt en psykolog istället för det är nog snarare där som hans problem ligger. Det är också nu jag läser att Swedbank vill höja styrelsearvodena, och då kan ju inte vanliga löntagare, arbetare och annat löst folk ligga hemma i sängen, som man kan på SE Banken.

 Nu går huvudet på högvarv. Hela min mensahjärna skärper till sig och söker svar. Dessvärre finns det inget klart svar att ge. Varför spelar Martin S:t Louis i Tampa för i NHL? Borde han inte spela för Blues? Visst Dwight Yourke splelade mestadels för Aston Villa och Alan Sunderland för Wolves och Arsenal, så kanske det inte är så underligt. Jag tror ändå att alla spelare med såna här namn när någon hemlig dröm att åtminstone göra en match för den klubb vars namn de bär. 

 

Snart startar OS i Sotji i ett land där i princip det mesta är förbjudet men ändå kallas demokrati. 300 miljarder kostar det och för att få ett OS så måste man betala en hel drös med OS-pampar från olika länder miljontals kronor för att de ska rösta på ens eget ställe. Låter inte det som att möjligen FN eller något annat organ borde närvara vid omröstningarna på samma sätt som man gör i Burma och andra totalitära stater när de har val? Det är trots allt rätt mycket pengar som försvinner från idrotten in till Gunilla Lundbergs och hennes kollegors konton och det är pengar som faktiskt borde ha stannat i dels skattebetalarnas fickor, dels i de idrottandes fickor. 

 

Jag tänker inte kolla speciellt mycket på OS, men visst vore det kul ifall någon vågade protestera på samma sätt som Juan Carlos och Tommie Smith gjorde mot den böghatande lilla Putin. Mänskliga rättigheter är på undantag i Ryssland det vet alla, även IOK därför vet man också att de betalar mest för att få OS. På samma sätt som Peking för några år sedan. Att bojkotta OS tror jag blir svårt men jag är rätt ointresserad av grenarna, dessutom så sänds det på Viasat och den tog jag bort för rätt länge sedan. Förra gången det var Vinter OS så såg jag allt, mycket beroende av att jag var gipsad och satt fast i en soffa. Det var väldigt praktiskt att det gick på natten så man inte missade så mycket Masterchef och annat viktigt som gick på dagen.

 

Oavsett om man bojkottar eller inte så kan det vara bra att få lite nya tips på grejer man kan dippa. Två påsar grillchips om dagen är inte nyttigt och så måste man ha alternativ. Som den barmhärtiga samarit jag är så har jag beslutat mig för att prova lite nya saker att dippa. Grönsaker givetvis man är ju en nyttig person, men de flesta har ju tröttnat på morot och gurka och med halten av bekämpningsmedel som hittas i paprika är inte den grönsaken aktuell. Då måste man prova lite nya saker, något som jag gjort. Jag frågade först mitt Ex vad sonen gillar för grönsaker och hon svarade "ärtor". Det funkar dåligt kan jag säga. Ärtor kanske är gott men som dippgrönsak tämligen värdelös.

 

• Palsternacka. Otroligt gott att dippa, lite stark eller frän i smaken och bra i konsistensen. Övervägde att koka den någon minut men beslöt att hoppa över det. Fungerade perfekt.
  
   
• Skärbönor. Stora rackare på över en decimeter ligger i hyllorna och väntar på en när man kommer ner till affären. Svingoda. Lite starka, men man måste dipp ihop med någon som anser att det är okej att dubbeldippa, annars så blir det för segt.
  
   
• Vitkål. En överraskning och ärligt talat så vet jag inte hur jag kom på det men ett vitkålshuvud till dippen är grymt bra. Skär upp bladen som stora chipsbitar och njut.
  
  Där har ni några nya bubblare på dipplistan. Ha nu ett hälsosamt OS

Venezia ligger på någon av gatorna i slutet av SoFo men ändå i början av Sunksöder, kommer inte ihåg vilken. För att få ha en pizzeria på söder så måste man minst anställa en person som står utanför och röker. Jag frågar vänligt om han verkligen inte ska tvätta händerna innan han börjar knåda degen, och vi blir lite osams om detta. Jag tänker att om jag beställer en pizza i kategorin som de kallar delikatess/gourmetpizza så borde den i alla fall tillagas utan att det ska ligga en fadd smak av bagarens gula nikotinfingrar. Jag tänker att han kan ha munsår och sånt som smittar när han tar ett bloss och rör läpparna med fingrarna men det är tydligen ingen stor grej i restaurangbranschen. Har tidigare blivit osams med en korvgubbe som tyckte att han kunde ta mitt bröd med handen. Det är dock inget fel på pizzan och i övrigt så är han rätt så trevlig men jag irriterar mig på det där. 

 

Hur svårt kan det vara att tvätta händerna när man ska laga mat? Jag har inget emot att man tar i maten men då ska det fan vara bakteriefritt. Jag hoppar helst över godis som folk ställer vid kassan i affärer. "Varsågod idag bjuder vi på lite herpes." 

 

Mitt blodtryck har antagligen gått upp över julen eftersom en av mina närstående har införlivat en ny form av dialogteknik i vårt umgänge. Det går enkelt ut på att man kan samtala, diskutera om vad som helst men att samtalet bryts ifall ett sms kommer. Och sms kommer flera gånger i minuten. Då slutar man att svara och så får man börja om igen. Lätt tålamodsprövande och lite som Sysifos och den där stenen, jag måse omgående hitta moteld.

 

Nu börjar det snart bli dags för att spika årslistorna....en sak är säker Venezia är inte med.

Det finns saker som man undrar lite över så här på veckans sista dag. Inte för att jag följer Elitserien så noga men man vill ju gärna veta vilken hockeyspelare som åkte omkring och gjorde nazisthälsning när han gjorde mål. Missat det helt, men nyfiken på hur långt straffet blev.

 

Varför ska katten gå på lådan så fort man sätter sig med en kopp kaffe? Vet han att det luktar ut till köket? Och varför så måste han gå ut oftare när det är minus tio än på sommaren?

 

Farsoten med personer som skriver ett Facebookinlägg och avslutar med frasen: "frågor på det" sprider sig allt mer. "Tog Lisa till dagis. Frågor på det." "Ska åka till Friends Arena och beundra gräsmattan. Frågor på det". "Ser  på TV. Frågor på det" Vad menas egentligen med detta? 

A. De vill ha frågor angående sitt besök på daghemmet Marulken samma morgon?

B. De vill inte ha frågor på detta utan mer visa hur självklart det är?

C. De är övertygade om att de har uppfunnit en unik, så kallad catch phrase?

D. Eller är det Ernst Billgrens fans som rockar loss med titeln på hans bok?

Vi fortsätter med det stora framtida problemet med skolan. Att få vakna upp till en intervju med Korpral Björklund, där han som vanligt säger att det är Sossarnas fel är irriterande och man blir faktiskt förbannad. I snart åtta år har Björklund sagt samma sak och att han fortfarande får vara kvar torde mer vara ett bevis för att Göteborgsandan spritt sig i regeringen, än ren kompetens. 

 

 

I den förra delen förklarade jag helt frankt att barn kan ha svårt att lära sig saker på grund av att man är 34 elever på varje lärare och att större delen av skolarbetet ska göras i hemmet. Vi ställer om det till vuxenvärlden och hävdar på fullt allvar att exempelvis alla vuxna jobbar hemma två timmar om dagen. Givetvis utan lön. Nej jag misstänkte att detta inte skulle godkännas, och innan ni blir arga så ska jag meddela att det var ett försök till satir.

 

Ni som läser detta är företrädesvis vuxna och ni vet alla vad som skulle ske ifall någon upptäckte att ni hade svartmögel i arbetslokalen, ett skyddsombud kommer och stänger av den delen av arbetsplatsen. Sådant sker inte i skolan, man låter lektionerna fortgå och utsätter både lärare och elever för ohälsa. Idag så vet många av oss vikten av att ha en bra arbetsplats. En plats där vi kan ställa in stolen i förhållande till bänken och ska vi göra något kreativt så försöker vi hitta en plats som inbjuder till detta.

 

 

Ett undantag ska göra för de som arbetar på Posten, där tror man fortfarande att den bästa kreativa miljön är ett vitt rum utan fönster med gula lysrör i taket, å andra sidan så ansåg min gamla chef att höjden av kreativitet var att visa budgeten som en PP- presentation. Vill man känna sig kreativ och skapa något så gör man det bra på ett ställe med bra utsikt, eller en plats som är mysig eller liknande. Steril betyder aldrig någonting gott inte heller när det gäller inredning. Det kan nog de flesta hålla med om, trots detta så har man sedan urminnestider, eller i alla fall sedan 60-talet försökt att skapa skolor som kan liknas vid truckgatan på ett större lager. Gult tegel - we love it. Kanske så vore det bra om man faktiskt funderade lite på den biten då det gällde inlärning.

 

 

I ett annat fall så talade jag med en elev som inte gick där, men vars kompisar gick i skolan och han ondgjorde sig över att de i de flesta fall hade ungefär 30 poäng mer än honom. Om jag jämför eleverna så märker inte jag någon större skillnad intelligensmässigt i alla fall. Jag medger att detta inte är vetenskapligt baserat men med lite slutledningsförmåga så ser i alla fall jag ett mönster. Att gå på kommunal skola ger dig en rättvis bedömning som överensstämmer rätt hyggligt med nationella proven. Att gå i skola som ägs av riskkapitalist ger en felaktig bedömning då man vill visa att desss pedagogik är bättre för att locka till sig ännu fler elever. Att detta blir ett problem intygas av min vän X som är gymnasielärare och får stora antal elever från den här skolan. "Problemet är att vi måste sätta alla i lästräning för att de inte hänger med i det tempo som behövs av en gymnasieelev." 

 

Med en omsättning på drygt 800 miljoner så tycker i alla fall jag att man skulle kunna ta sig tid att lära eleverna att läsa lite noggrannare. Annars så blir ju problemet statens så småningom. Vi får kanske några rika direktörer med det här systemet men vi får också ett gäng "analfabeter".

 

Det som Björklund ändå tyckt varit viktigast har ju varit ordning och reda, och då gärna i form av betyg i uppförande, något som han själv skulle få rätt rejält underkänt i. Trots de massiva insatserna att få ungjävlarna att sitta som små ljus i sina möggliga stolar så har även det misslyckats. Sena ankomster har även det ökat. Jag misstänker dock stark att det är de där jävla sossebarnen som kommer för sent med flit, bara för att göra livet surt för Björkis.

 

Det svenska skolväsendet har börjat svaja rejält. Det har inte gått helt obemärkt förbi för oss som har barn i skolan. Nya betygssatser och givetvis en doktarand i hur man ska tolka dessa, det fick jag klart för mig när jag senast var på PU-samtal med min son. Det faktum att hans lärare påpekade att han inte skulle ha de betyg som satt för tillfället var klara bevis för att de inte riktigt kommit överens hur man ska tolka betygsgraderna. Trots att det är nya sätt att sätta betyg så är det ju inte det som är det stora problemet. Att byta sådant görs någon gång vart tjugonde år.

 

Problemet att Sverige blir sämre och sämre i jämförelse med andra länders skolor är däremot en stor grej. Vi lägger ner massor av pengar på nya företag som ska ge läxhjälp åt barnen. Varför då frågar jag mig? Borde inte läxorna vara färdiga när barnen lämnar skolan efter åtta timmar? Vi vuxna slipper arbeta hemma efter arbetsdagens slut i alla fall, så varför ska barnen göra det. Absurt. Dessutom så är det ju inte hemundervisning som vi ägnar oss åt. Jag är urusel i matematik exempelvis och rör det sig inte om de fyra räknesätten så ger jag väldigt lite hjälp. Då ska vi alltså köpa en tjänst av ett företag som ska hjälpa till med detta. Enligt min uppfattning så är det skolans uppgift att se till att barnen lär sig sina uppgifter och inte föräldrarnas. Det är därför vi har skolor, det är det som våra skattepengar går till. Om vi nu ska ha läxor så borde dessa göras i skolan tillsammans med läraren.

 

En gammal vän till mig med 40 år som lärare under bältet sa en gång till mig: "Tar läxan mer än 30 minuter så säger jag till eleverna att strunta i den. Då är det jag som konstruerat den fel." Visa ord i dagens kvartalssamhälle, där barn måste visa resultat, istället för det omvända att barn av naturen är nyfikna och vill lära sig. 

 

Vore det så att eleverna kunde få en lugn och harmonisk miljö där läraren hinner tala med alla elever under lektionstid så tror jag att de flesta läxhögar skulle minimeras till ett minimum. Att påstå att alla barn måste ha läxor för att de ska vänja sig vid ett liv där statusjakt och övertidsarbete är ett måste är rent löjeväckande.

 

Se där ja nu har jag skrivit en ganska lång blogg om skolan utan att nämna Korpral Björklund. Om vi nu som avslutning ska nämna honom så tror jag att han förklenar vårt skolsystem med avsikt. Så länge de nya väljarna har F i alla ämnen så fattar de kanske inte hur de ska rösta bort honom? Jag är starkt beroende av nya konspirationsteorier.

 

 

Man blir lite förbryllad över när man kommer på vad det är man drömmer om. Idag vaknade jag klockan sju, somnade om och vaknade halv elva. Underligt. Vad som var mer underligt var min dröm om hur det var när jag satt på kåken i Norrtälje. Jag var noga med att ha med mig kontanter, något som jag sällan har så att man skulle kunna köpa prylar av den där gubben som finns i alla fängelsefilmer som säljer grejer. Min cellkamrat var Christer Pettersson, givetvis och det kändes synnerligen otryggt. Så varför drömmer jag som aldrig (nästan) brutit mot lagen om att jag satt på kåken? Varför var min största oro huruvida jag skulle logga in min status med plats på Facebook? Jag tror att jag ska donera min hjärna till något mindre institut som inte får så många hjärnor, tror att populära hjärnor redan är bokade, men vårdcentralen i Bollmora kanske vill ha den?

 

 

I Geneve ligger den restaurang som uppfann Café de Paris såsen och man har stilfullt nog endast EN varmrätt, entrecôte med café de paris. Såsen, eller smöret som smälte och blir en sås, uppfanns av en madmoiselle Boubier, vars dotter golade receptet till sin bock som hade en restaurang med just namnet Café de Paris. Receptet är ännu hemligt och det påstås att det som är i den där plastrullen som vi brukar köpa på OBS i Handen inte smakar likadant.

En av helgens större överraskningar skedde på lördagens konsert där jag sprang ihop med den alltid jovialiske Leif André. Ja så är det Leffe är inte bara kommisarie Späck han är även en punk.

 

 

Nej han hade inte tuppkam och skinnjacka eller några punkartiraljer, men han var klädsamt packad och väldigt glad. Jag såg inte ifall han stod längst fram och kastade öl på vakterna under konserten men det var i alla fall en överraskning. Som att möta Sven Bertil Taube på Metallica.

Nu har jag sett på Icona Pop och deras besök hos David Letterman och beslutat mig för att ångra mig. De är bara jobbiga när man hör dem på radion.

Oftast så används ju det hä'r forumet till att ägaren klagar på annat. Två nya saker som jag retar mig allvsrligt på är:

1. Icona Pop

2. Rackartygarna

 

 

Förstår folk som för ett blodfyllt hjärta när de ser Icona Pop uppträda hos exempelvis Letterman, det får jag själv när man ser någon bekant göran något stort. Exempelvis om Pelé skulle säga något coolt om Zlatan eller Mellberg. I det här fallet blir jag bara irriterad på de gapiga låtarna. Sluta skrik för 17. Nu har ni irriterat mig och nu får det liksoma vara nog. Ni är inte coola. Mich Jagger och Keith Richards är coola. Basta.

 

 

Alex säger i trailern till Rackartygarna att de är en extremsportgrupp och inte vilken som helts utan den galnaste. I trilern så varvas just olika former av extremsport dte vill säga köra motorscykel och att dyka, att hoppa med en motorcykel och att dyka igen. Alex detta är inte extremsport det kallas för simhopp och motorsport. Extremsport är exempelvis när man hoppar fallskärm med en snowboardbräda. Friklättring och basejump är två andra exempel liksom hanggliding, som på svenska heter hängglidning. Ibland förstår man att man behåller de engelska namnen. Att köra på bakhjulet runt en stol är inte extremsport och jo det är andra som gör likadana saker. Skälet till att det inte är så många som kör runt en stol på bakhjulet är att det är tråkigt att titta på. Något som känns fräckt och fräsigt är dock unga blonda killar i Tylösandstrandslinnen med bakvänd truckerkeps. 

 

 

Rubriken är oerhört viktig då det skiljer sig rätt rejält mellan de båda lärosätena även fast man sover över på båda. I Lund skaffar sig vetgiriga och intresserade personer som vill uppnå något med sin utbildning och sina liv, en utbildning. Lundsberg är mer som ett hitlerinspirerat dagis för överklassens ungdomar och där det inte helt säkert är på hemkunskapsklassen som man använder ett strykjärn. Eller förlåt, jag tror inte att man har hemskunskap då 98% har egen butler. 

 

 

Under Bildts tid som statsminister så klubbade det naturliga igenom att Lundsberg skulle få statligt stöd, en del påstår att det var en rekordsnabb utredning, men vad vet jag. Det som dock är säkert är ju att även om Lundsberg befolkas mestadels av snorrik adel och personer som är väldigt rika så är det ju inte samma sak som att de vill betala för det. Det kan ju sådana som jag göra.

 

Gång efter annan så ska Lundsbergs problem med galgning, en lek som uppfanns i AIK´s ungdomssektion för att välkomna nya lagkamrater, där man kör upp en stålgalje i analöppningen på den som ska hälsas välkommen, och andra skojiga inkilningsriter så har man ofta sagt att man löser detta internt, dvs man avvaktar tills nyheten dött och sedan inte gjort någonting. Varje gång någon vittnar så skickar rektorn fram någon elev, ofta en väldigt arrogant och aggressiv elev som berättar om hur hen trivs bra på skolan. 

 

När skolan ertappas med dubbelbokföring och mygel med bidrag så låtsas man att det var oavsiktligt, kanske är det att gå ett steg för långt att påstå att skolledningen ställer sig som framtida modeller för de fifflande företagarsledare de ska utbilda, men inte så mycket.

 

Nu blev Skolinspektionen JO anmäld på grund av att man stängde skolan eftersom detta innebär att de stackars eleverna måste söka sig till kommunala skolor. Hualigen. Det är ändå härligt att se hur överklassen reagerar när deras rättmätiga privilegier tar ifrån dem, då ska det banne mig demonstreras rejält. 

 

Det är inte underligt att man drar sig till minnes Attentats stiliga låt Rudebecks & SAM, där man i princip avhandlar samtliga argument för att köra ut rikemansungar i skogen och låta pöbeln betala för eländet.

 

För de som vill sjunga med så går det utmärkt att klicka på länken:

Emma Green Tregaro ställer upp i en tävling i en totalitär stat som förtrycker oliktänkande och personer med annan sexuell läggning än hetrosexuell. Väl där målar hon sina naglar i olika färger för att sympatisera med HBTQ-rörelsen, men det svenska och internationella förbundet utövar påtryckningar och hotar med diskvalifikation om hon inte tar bort nagellacket i finalen. EGT klarar ändå skivan galant och kör med röda naglar i finalen för det är färgen för kärlek och den ska vara för alla. Ändå så hade det varit uppfriskande att se en uppsträckt hand med en manifestation för sexuellt likaberättigande. Nailgate blev inte riktigt lika stort som när Tommie Smith och Juan Carlos chockade en hel värld i Mexico OS 1968.

 

Vi stod på gården med våra bygghattar med 43 badkar som vi skulle fördela på husets olika lägenheter i fredagsmorse, ett ganska bra jobb. Lite halvtungt men ändå rätt överblickbart. Att jag drack för lite under den heta blodröda solen gjorde att jag kände mig nödd och tvungen att ta en bajer i Sudndbybergs Centrum. Väl där så ringer Vågmästaren från Leksand och säger att han och Doorman Chris är på tåget mot storstan. Något som gjorde mig väldigt glad. I ungefär samma veva så får jag kontakt med Broder Jan som har en biljett till Music & Art på Skeppsholmen. Alla goda saker kommer i klasar. Att Vågmästaren fixat en speciell Pride- Mustasch får ses som ytterligare ett plus.

 

 

En dusch och en kvick bussresa till Axela på Söder. Gick in och morsade på Jocke som man alltid gör på det stället. Därefter så anslöt Broder Jan och övriga. Ett par trevliga timmar innan vi startade den långa färden mot Skeppsholmen. Stannade på Beafeater Inn och tog en öl men insåg att skallen var helt veck och drack 4 glas vatten, innan vi gick vidare till ett av våra "favoritställen", Zum Franziskaner. En IPA där som överaskande nog smakade som en blandning mellan Lyckholm och mjöd. Fullkomligt bedrövligt. Därefter M&A festivalen och den fantastiska Regina Spektor, som jag verkligen gillar. 

 

 

Att påstå att hon var sämre än IPA´n på Zumpen är kanske hårt men lite mer kan man kräva av en världartist tycker jag. Kul att hon ropade "Tack" tio gånger men det var en konsert som var seg som sirap. Bättre blev det på La Coucaracha där några sköna handbollslirare mötte upp. Mr Gött Mos var i högform och höll en gigantisk låda. Bankiren och Mr Big var lika sköna som vanligt, plus att Lilltjejen dök upp också.

 

 

Lördagmorgon vaknar jag i soffan vid halv åtta, sover några timmar till innan Maggans syrra hämtar mig med bilen och vi åker in till Mosebacke.Ett bra val, bra lammkorv med tillbehör och ett antal Strongbow, därefter Bistro Ruby. De serverade en lam cannelloni som jag glömde att klaga på men det gjorde mitt sällskap desto bättre. 

 

 

Därefter Skeppsholmen igen och Sexto Rodrigues. På många sätt fantastisk att se en man som gjorde sina låtar för 40 år sedan spela dem och faktiskt vara riktigt bra. Ingen entertainer direkt men det sitter i hjärtat. Han drog i alla fall det bästa skämtet den kvällen:

Minnie & Mickey Mouse är hos psykologen för att fixa deras förhållande som tydligen har lite problem.

Psykologen: It´s not a reason to get devorced because u think Minnie is stupid.

Mickey: I didn´t say she was stupid. I said she was fuckin Goofy.

 

 

Får en liten klump i magen när de leder av Rodrigues. En stark man som fick sitt genombrott när han var 68.

 

Söndag är en härligt dag för jag sover elva timmar och sedan kommer Jungman injagande i lägenheten och man blir glad av bara det.

På med kläder och fylla ryggsäcken med saker jag inte använder. En Guiness på Beafeater Inn och därefter en Aviator på Grand Hotel, sedan delar jag, Bror och The Car på en panna rosé innan vi går in och möter min gamla hjälte Billy Bragg. Det är eftermiddag och det är tryckande värme. Billy har ett bra band med sig och sandaler och solbrillor. Han säger sig ha full förståelse för att vi sparar oss till Prince. Han meddelar även att han inte stämmer gitarren utan kollar sin e-post och att han kollar hur hans konsert går via Twitter. Få personer har så bra mellansnack som Billy och helt plötsligt så vaknar alla upp och det blir ett väldigt tryck. Han förklarar vidare att han är stolt över att kallas folksångare eftersom han då kan fortsätta spela och nå sin höjdpunkt när han är 70 år och ser ut som en trädgårdstomte. Tyvärr så slarvar han bort två av sina bästa låtar Sexuallity och New England genom att spela dem lite halvsakta. Å andra sidan så gör han en egen version av U2´s One Love där han får med sig hela publiken i att peka med ett finger i luften, ett på hjärtat, två fingrar ner och två tummar upp, när han sjunger: 1 Love. 1 Heart, Let´s skip the debts. And it will be allright. För alla skulder som I-länderna har lagt på de afrikanska länderna. Inget är opolitiskt när Uncle Billy är på scen. Han gör en fantastisk akustisk Levi Stubbs Tears som nästan ger mig magkramp för att den är så vacker. Han berättar om att de spelat på Glastonbury festivalen på samma scen som Rolling Stones och att det kändes kul att känna sig ung i sällskapet. Därefter så spelar han en fantastisk Dead Flowers. En av de bästa konserterna jag sett i år utan tvekan. Det bästa mellansnacket någonsin.

 

 

Ett par köttbullar och lite vitt vin senare så står Minnesotas kortaste man på scen, givetvis står det en kvinna på scen innan som påpekar att man inte ska filma, fotografera eller något sånt. Hon börjar bra men sen blir hon bara dum. Samtidigt så fattar jag hans idé. Man kan inte uppleva en konsert när man står och filmar låtar och jag blir själv irriterad när det är 50 mobiltelefoner i luften som ska filma en låt.Man får respektera hans önskemål.

 

 

 

Eftersom jag kan typ fyra Princelåtar vet jag inte vad jag ska förvänta mig men han är grym på scen och att jag inte kan så många låtar spelar ingen roll. Han maler och spelar fantastiska solon och dessutom så poserar han och bandet jävligt snyggt. En helt fantastisk konsert. Att han gör 7-8 extranummer är även det otroligt. 

Tänkte som så att om en försäljare använde samma brutalitet med sina element, som idioten till polis, som glatt och villigt spöade upp en förvirrad och asberusad person, så skulle nog den försäljaren tas ur tjänst. Inget företag vill att deras försäljare ska vara för gåpåiga. Det är viktigt att företräda företaget på ett bra sätt.

 

 

Ett exempel från verkliga livet: Jag blir uppringd av en kvinna som säljer böcker åt Bonniers. I 15 minuter säger jag nej och hon lovar till slut att jag ska få en bok (eftersom jag inte är intresserad så väljer hon faktiskt sin egen favoritbok, som det visar sig att jag redan har) och därefter behöver jag inte göra någonting. Jag frågar två gånger om jag verkligen inte behöver göra någonting och hon svara ja. Nu är ju jag så pass kunnig att jag vet om att de bandar alla samtal så därför övertydligheten. Några veckor senare kommer min gåva, som jag ger bort, och sedan några brev från Bonniers Zonen. Dessa kastar jag utan att läsa. Döm om min förvåning när brevbäraren, några dagar senare står utanför min dörr med ett stort paket. Mest förvånad är jag att brevbäraren delade ut paketet faktiskt, måste varit en nyhanställd som inte fattat att servicekravet är minimum, men ändå att jag får ett paket. Har de glömt bort mig tänker jag, De har ju försökt förr med det här. I paketet ligger även en fordran på närmare 250 kronor. "Hon sa ju att det var gratis tänker jag." Därför väntar jag till söndag morgon innan jag ringer Göran, en VD på Bonniers, och frågar varför han skickat ett paket till mig. Göran är både klok och utbildad så han ber mig skicka ett mail till hans adress så att han kan ta tag i det här imorgonbitti. Istället för att göra det som är gängse regularis i Sverige idag tjata om att det där har inte jag med att göra. Eller att det är en annan persons ansvar. Jag gör givetvis så och dagen efter, FÖRE lunch, så får jag ett mail från Carina CRM & kommunikationschef på Bonniers bokklubbar. Hon meddelar att hon lyssnat på bandet och medger att Sofia (som försäljaren visar sig heta) har gjort fel och att betalningskravet är borttaget. Böckerna får jag behålla, vad jag nu ska med dem till? Hon kostar till och med på sig att vara trevlig i mailet. All heder åt Bonniers får jag allt motvilligt medge. Se alltid till att ta namn och personnummer på den person som försöker kränga saker till dig. Man kan börja med det. Då är det lätt att gå tillbaka sedan när det börjar strula, plus att man kan ringa dem hem. Det är inte stalking, de ringde hem till dig först och de bandar ditt samtal. Vet inte vad Sofias bestraffning blev men de lovad att de aldrig skulle kontakta mig fler gånger. Det funkar alltid att ringa en VD på en söndag, 

 

 

 

Nu till den egentliga saken. I polishuset så jobbar man kvar trots att man missköter sitt jobb öppet på Stockholms gator. De som har sett filmen om poliskvinnan som spöar upp en packad eller drogad man på lördagsnatten vet vad jag menar. Sitt nu inte och tänk: Men han gjorde ju inte som hon sa. Nej men karln var ju för 17 tankad eller påtänd bortom all kontakt. Är man så kass i sin komunikation med de man ska skydda eller de man ska bekämpa ska man inte arbeta inom polisyrket. Kling och Klang var två synnerligen lustiga karikatyrer av ordningsmakten, den här polisen är ännu dummare men betydligt mer skrämmande. Hanne Kjöller skriver en bra artikel på DN´s ledarsida om detta:

 

 

När jag ser filmen så undrar jag varför polisen slår honom två eller tre gånger när han lagt sig ner? Polisen ska göra vårt jobb för våra pengar. Inte släppa ut sadistiska personer som gillar att spöa buset. De här personerna (det sitter ett gäng i piketen som både ser och hör när deras kollega misshandlar mannen) återfinns i GW Perssons bok Samhällsbärarna och i filmen I Lagens Namn. De borde som de sades i filmen gått hem och lagt sig istället "Så de orkar bära imorgon".  Vill man se poliser slå så kan jag rekomendera Jerry Wooters Gangster Squad inte enbart för de ovanligt bra actionscenerna utan även för hur en riktig skurk ser ut när Sean Penn gör Mickey Cohen.

Någon mer än jag som tycker att vi borde ge Edward Snowden asyl i Sverige? Killen är ju en riktig hjälte. Efter att ha avslöjat Jänkarnas (och engelsmännens) avlyssning av EU konferenser så anser i alla fall jag att karln borde få ett specialpass, där han kan vara medborgare i alla länder i den europeiska gemenskapen. 

 

Om nu inte det går så borde han i alla fall få bli tysk medborgare eftersom Obama dissat Merkel som opålitlig. Att han skulle få det i Sverige anser jag vara otänkbart, eftersom vi inte ger asyl till folk som inte kommer från länder som inte fördömts av stormakterna.